Rektorn på friskolan Maria Elementar (ME) i Stockholm har förbjudit elever att klä sig ”alltför utmanande”. Märkeskläder, stora örhängen, korta kjolar och kroppssmycken är bannlysta. ”Elever och föräldrar bör instämma med våra värderingar – annars bör de välja en annan skola”, säger rektorn. SvD:s ledarsida hyllar tilltaget och upprepar gillande rektorns påpekande att man vill ”främja en känsla för stil”.
Detta är reaktionärt fåneri. Moralpanik och kadaverdisciplin måste motarbetas. Elever måste tas på allvar som fria människor, inte behandlas som hyllvaror. Men här finns ännu större problem.
ME drivs av en stiftelse i vars urkund det slås fast att skolan ska vara ”traditionsbevarande och karaktärsdanande”. I det ansökningsformulär som hugade föräldrar fyller i kan man läsa: ”Att vara elev i ME innebär en strävan i enlighet med skolans värderingar och en medvetenhet om att avvikelser ej tolereras utan korrigeras”.
Förutom att vara fullständigt oacceptabla som grund för en demokratisk skola utgör sådana skrivningar ett socialt signalsystem. De föräldrar som sätter sina barn i skolor som ME vill hålla dem borta från den ”vanliga” skolans (modesta) sociala blandning. Valfriheten i privatskolesystemet handlar om möjligheten att välja bort klasskamrater till sina barn. Redan valet av grundskola blir på så sätt en grund för större ojämlikhet. En viktig uppgift för skolan bör tvärtom vara att förhindra den typen av föräldrainflytande.
”Friskolereformen”, alltså privatiseringen av utbildningsväsendet, har som väntat inneburit entydigt vidgade klyftor. Elever med litet stöd hemifrån, som skulle behöva mer resurser än genomsnitt, hamnar i den kommunala skolan, som tappar elevunderlag och därmed resurser. Högpresterande, välartade elever med ”rätt” föräldrar samlas i skolor som ME. Segregationen fördjupas och blir självförstärkande.
Och än viktigare: Det blir meningslöst att tala om skolpolitik om en växande andel elever knappt berörs av besluten. ME ger exempelvis betyg från årskurs två. Den kommunala skolans regler, att betyg ska ges först
i årskurs åtta, behöver inte följas. Privatskolereformen är en borgerlig skolrevolution med främsta effekt att demokratiskt inflytande över skolan försvåras.
Det finns redan utrymme för pedagogiska alternativ och ämnesprofilering i den offentliga skolan och det goda arbete som görs i olika kooperativa skolor kan tas tillvara där. Privatskolor med socialt exkluderande syften – vilket de facto är huvudpoängen med många skolor – ska inte finnas. Vägvalet är därför enkelt. Systemet med ”friskolor” måste bort. Det är en oerhört viktig fråga – demokratiskt, socialt och pedagogiskt. Dags för vänstern att lyfta den till verklig debatt.
