Opinion 19 mars, 2014

Vi låter oss inte tystas

blod
när kniven hugger i ryggen
när kroppen faller ner
när sirenernas tjut närmar sig ­Kristianstadsgatan

blod
och hakkors
på dörren till moskén synagogan Vasa Real

hakkors
vi som lovade varandra att aldrig glömma
det skulle inte få hända igen
jorden under våra fötter skulle vi hädanefter dela lika

men dagen efter kvinnodagen
vaknade jag till verkligheten

det var inte en uppgörelse mellan lika kålsupare
det var en naziattack

utförd av ett gäng dåraktiga män
som behövde bevisa sitt dåraktiga manliga mod
för att göra en poäng av sitt hat
mot kvinnor
flator bögar
icke-arier och andra avvikelser

blod
kniven i ryggen
är toppen av ett isberg
byggt av högerextremism
vardagsrasism
sverigedemokrater och andra avvikelser

ge mig mod att trotsa ­vansinnet
ge mig mod att orka bära även detta

detta bottenlösa förakt för olikheter

för hur ska jag se mina söner i ögonen och förklara att det finns människor som vill oss ont de vill inte ha oss här stick till ditt hemland jävla svartskalle även om vårt hemland är detta land

vi är varken blonda eller blåögda men vi tänkte stanna här
för vi tar inte order från nazister

de kallar sig för svenskarnas parti
ändå är de allt annat än svenskarnas parti

om syftet med attacken var att skrämma oss till tystnad
är strategin misslyckad

häll vatten på vår eld och ni ska se att lågorna sprider sig

ni kan inte stoppa oss

vi är födda i Akalla Alingsås Afghanistan och Aleppo

vi har olika kön sexuell läggning vi talar olika språk och har olika erfarenheter av livet men tillsammans är vi Sverige

vår tro på ett bättre samhälle är starkare än vår rädsla för nazisternas hatpropaganda

där ni sprider hat sprider vi kärlek
där ni sprider vålds­förhärligande patriarkal ideologi
sprider vi socialism och ­feminism

vi behöver inte fler hugg
fler kroppar som faller till marken
det får vara nog nu

vi låter oss inte tystas
inte då
inte nu
inte någonsin
kampen fortsätter
rasismen ska krossas