Under ett knappt halvårs tid arbetade budet Andriy på halvtid med att köra ut matleveranser för gigbolaget Wolt. För jobbet, som motsvarade en ungefärlig halvtidstjänst, fick han sammanlagt ut lite mer än 57 000 kronor. Arbetsgivaren: Invoicery Business, ett dotterbolag till faktureringstjänsten Frilans Finans.

Nu dras bolaget inför rätta av fackförbundet Transport, som menar att budet fått för lite betalt. Stämningen lämnades in under torsdagen, och riktar sig mot budets formella arbetsgivare snarare än mot Wolt. 

Facket menar att Invoicery Business bör betraktas som ett bemanningsföretag och därmed lyder under uthyrningslagen, som ska garantera att uthyrd personal omfattas av samma villkor som fast anställda.

– Om man anställer personer för att hyra ut dem till ett annat företag så är det bemanning. Det finns liksom ingen annan rättslig kategori för det förhållandet, säger Pontus Blüme, utredare på Transport som arbetat med stämningen.

Hela branschen står på något sätt på spel i den här tvisten.

I centrum står frågan om vad som egentligen ska räknas som arbetstid. Invoicery Business hävdar att arbetet börjar och slutar med varje enskilt uppdrag, medan facket menar att tiden mellan dagens första och sista leverans som den faktiska arbetsdagen.  

Skillnaden är avgörande: Transport anser att korrekt lön borde ha varit mer än det dubbla beloppet – 121 000 kronor – och kräver att den betalas ut retroaktivt.

Invoicery har under förhandlingar med facket bestridit samtliga krav, liksom påståendet att bolaget ska betraktas som ett bemanningsföretag. Pontus Blüme tror dock inte att argumentet håller i rätten.

– Det finns en dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 2024 som säger att Invoicery Business är ett bemanningsföretag. 

Niklas Selberg är professor i civilrätt vid Linnéuniversitetet, och har följt gigekonomin i flera år. Han menar att fallet sticker ut, då tidigare rättsprocesser kring gigekonomin drivits av myndigheter snarare än av enskilda personer. 

Han beskriver målet som ”oerhört viktigt” – och menar att det kan få betydligt bredare effekter än det enskilda fallet.

– Hela branschen står på något sätt på spel i den här tvisten, säger han till Flamman, och fortsätter:

– En dom till fackets fördel innebär ju att den här personens kollegor kan ställa liknande krav och vinna. Då viker sig bolaget på förhand för att slippa kostnaden för att driva tvisterna.

Exakt hur många som arbetar för Wolt i dagsläget är okänt, men Pontus Blüme uppskattar antalet till omkring 4 000. Men då preskriberingstiden för löneskulder är tio år skulle även ett stort antal tidigare anställda kunna driva processer mot företaget.

Niklas Selberg menar samtidigt att domen i Högsta förvaltningsdomstolen inte automatiskt överförs till det nya fallet.

– Domstolarna är inte formellt bundna av varandra. Men det är klart att det finns mycket som talar för att Invoicery Business är ett bemanningsföretag. De juridiska analyserna brukar inte skilja sig så oerhört mycket mellan domstolarna.

Det är konstigt att bolaget har valt att dö på just den här kullen.

Det var för tio år sedan som det finska matbudsbolaget Wolt etablerade sig i Sverige, i samma våg som Foodora och Uber Eats. Sedan dess har svenska konsumenter kunnat få mat hemlevererad för en relativt billig peng – till priset av regelbundet uppmärksammade missförhållanden bland buden.

De tre bolagen fungerar dock olika: medan Foodoras bud är anställda på något av koncernens tre företag jobbar Uber Eats bud för en mängd olika små åkerier. Wolt är det enda stora budbolag som använder sig av en enda mellanhand, i form av Invoicery Business. 

Pontus Blüme tror att facket kommer vinna tvisten.

– Högsta förvaltningsdomstolens dom gjorde det lätt att gå vidare med en arbetsrättslig stämning av samma fråga, och gav en väldigt stark indikation på hur det här avtalsförhållandet faktiskt skulle tolkas, säger han, och tillägger:

– Så det är konstigt att bolaget har valt att dö på just den här kullen.

Flamman har sökt Invoicery Business och Frilans Finans vd Stephen Schad.