Arbetslösheten är hög. Samtidigt behöver många vårdarbetsgivare mer personal – utbildad personal. Men för den som gått gymnasiet är det näst intill omöjligt att bli undersköterska.
– Det är ett enda stort systemfel, säger Daniel Liffner, landstingssekreterare för Vänsterpartiet i Kronoberg. som har ägnat mycket tid åt att forska i frågan.
Problemet ligger i att undersköterskeutbildningen numera räknas som en gymnasieutbildning och inte en yrkeshögskoleutbildning. Den som redan gått gymnasiet och ett par år senare vill jobba inom vården får det svårt.
– Personer som till exempel har gått hotell- och restaurangprogrammet eller estetiska programmet fastnar. När de jobbat som timvikarier inom till exempel hemtjänsten i ett år så lasas de ut.

Jämställdhetsperspektiv

Daniel Liffner ser det ur ett jämställdhetsperspektiv, där framför allt kvinnor stängs ute från fasta anställningar. Många unga söker sig också till vikariat inom vården som ett vanligt första jobb.
– Jag har pratat med många som älskat sina jobb, men som inte kunnat vara kvar på dem, eftersom de inte kan få utbildning.
Daniel Liffner har drivit frågan länge.
– Den har blivit lite som ett barn för mig.
Han har gått längre i sina efterforskningar än vad de flesta gör. Först bestämde han sig för att sommarjobba inom hemtjänsten för att undersöka det närmare. Efter att ha hört samma sak från många som velat bli undersköterskor, sökte han själv till undersköterskeutbildningen på orten för att se om han hade en chans att komma in. Han kom inte in eftersom han ”inte tillhörde en prioriterad grupp”.
– Rektorn sade ”du har tagit studenten, du kan ju faktiskt få ett annat jobb”.
På en studierådgivningssajt uppmanas en person som vill bli undersköterska att söka sig till en kommun som satsar på utbildningsplatser.
För Daniel Liffners sambo till exempel, blev det vägen in på en utbildning när kommunen valde att tillsätta ett antal platser.  

Två procent söker

Men det är långt i från alla kommuner som gör det. Och det är inte bara de anställda som drabbas. Många arbetsgivare vittnar om att det är svårt att få tag på personal.
– 2011 var det 16 personer som tog studenten från Vård- och omsorgsprogrammet i Växjö. Det säger sig själv att det inte räcker till tusentals människor som behöver vård, säger Daniel Liffner.
Om 20 år räknar SCB med att det kommer att saknas 150 000 undersköterskor. I dag söker sig ungefär två procent av niondeklassarna till vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet.
Skolminister Jan Björklund har tidigare kallat det för en ”krisvarning”. Skolverket har fått i uppdrag att se över hur fler ska lockas till vård- och omsorgsprogrammet. En bidragande orsak till de sviktande siffrorna för vård- och omsorgsprogrammet kan vara att det inte längre ger högskolebehörighet. Kommunal har också fört fram att många inte orkar arbeta heltid fram till pensionen som undersköterska, vilket spär på bristen.

Ingen typisk höger-vänsterfråga

Nu har undersköterskeutbildningen blivit en fråga på riksplanet.
Efter att Daniel Liffner och Vänsterpartiets landstingsledamöter drivit frågan har landstinget i Kronoberg lämnat en skrivelse till utbildningsdepartementet. I skrivelsen står att man begär att frågan handläggs skyndsamt, ”för att tydliggöra att frågan är av yttersta vikt för den framtida personalförsörjningen”. Det är ingen typisk höger-vänsterfråga och även exempelvis Carema Care har hamnat på samma sida som Vänsterpartiet i den här frågan.
– Även borgerliga politiker är arga på det här, säger Daniel Liffner.