Belysning utgör en stor del av energiförbrukningen i svenska hushåll. På kontoren en ännu större andel, mellan 30 och 40 procent. Men den vanligaste lampan, glödlampan är mycket ineffektiv – av 60 watt i en normallampa går 54 watt bort i värme. Bara sex procent blir ljus. De sk. lågenergilamporna behöver betydligt mindre energi för att ge samma ljus – i en 15 watts lågenergilampa blir 9 watt värme och 6 watt, lika mycket som hos en 60 watts glödlampa, ljus. Lågenergilampan sparar energi och pengar, det är alla överens om. Men hur mycket?
Kalle Hashmi handläggare för belysning på Statens energimyndighet har beräknat både hur mycket som kan sparas i el, kronor och koldioxidutsläpp.
– Om vi räknar med tio lampor så sparar man som konsument mellan 2.420 och 3.610 kronor under lampornas livstid som är 11 år. Då är det avräknat den lilla extra uppvärmningen som glödlamporna ger.
En exakt siffra beror på hur stor hushållet är, elpris och användning. De flesta hushåll har betydligt fler än tio lampor, men använder inte alla hela tiden. När det gäller att räkna ut koldioxidminskning finns också osäkra variabler. En stor del av den svenska elen produceras med vattenkraft och kärnkraft, med små koldioxidutsläpp som följd. Men Sverige är anslutet till den europeiska elmarknaden och har importerat energi under förbrukningstoppar.
– Om vi kan spara el här kan den elen ofta exporteras till länder som producerar sin energi med fossila bränslen säger Hashmi. På så sätt spelar det ingen stor roll.
Om elen hade varit producerad med fossila bränslen skulle en övergång till lågenergilampor för alla svenska hushåll spara gigantiska 6,7 miljoner ton koldioxid. Enligt Naturvårdsverket var Sveriges totala koldioxidutsläpp år 2005 75,7 miljoner ton.
Ingen stor kostnadsfråga
När nu klimatfrågan vuxit har Vattenfall har beslutat dela ut 600.000 lågenergilampor till sina kunder. I flera kommuner har frågan om att byta ut glödlampor varit uppe. På riksnivå har den inte lyfts. Men det är ingen stor kostnadsfråga.
– Om man får upp volymerna handlar det om 7 kronor plus moms, säg nio kronor. Det är helt andra priser än i handeln.
I Sverige idag finns i runda tal 80 miljoner installerade glödlampor i hushållen, säger Hashmi. Precis alla kan inte bytas ut – de glödlampor som till exempel sitter i ugnar är nödvändiga, eftersom lågenergilampor inte håller för den höga temperaturen. Med hjälp av Statens energimyndighets uppgifter på antal lampor och pris – 80 miljoner glödlampor för ett pris på 9 kronor per enhet landar summan på 720 miljoner kronor.
Vad är då problemet?
– Huvudsakligen att komponenter saknas. Skulle vi byta ut alla lampor i hela EU talar vi om 2,1 miljarder komponenter. Den kapaciteten finns inte här, säger Hashmi.
Ett annat problem är att lågenergilampor, som i grund och botten är ett lysrör, ger ett annat ljus.
– Det finns estetiska skillnader mot glödlampor. Vi vet inte hur folk skulle reagera om ljusbilden förändrades på det sättet. Men det kanske också är en vanefråga, säger Hashmi.
Men skillnaden talar inte bara emot lågenergilamporna. De ger också möjligheten att höja ljusstyrkan utan att elförbrukningen går upp.
– Det finns nog ställen där skulle man behöva höja ljusnivån. Äldre människors ögon kan inte uppfatta lika mycket ljus. Om de bara har en lampa tänd kan de ramla i hemmet och skada sig, säger Hashmi.
En annan invändning är att lågenergilampan redan är ett föråldrat alternativ – ljusdioden uppfattas av många som framtiden. Men den kommer ta mellan fem och tio år att bli tillräckligt billig på marknaden.
