Sedan en sammandrabbning mellan FN-soldater och sluminvånare skördat nya dödsoffer i jul höjs rösterna för ett omedelbart tillbakadragande av MINUSTAH, och pressen på presidenten ökar från flera håll.
Efter en utdragen valprocess, kantad av oegentligheter och folkliga protester, valdes vänsterkandidaten René Préval i mars till ny president i Haiti. Landet hade då under drygt två år styrts av en hårt kritiserad interimsregering, utsedd av USA sedan den folkvalde Jean-Bertrtand Aristide störtats i februari 2004. Préval var tidigare allierad med Aristides Lavalas-rörelse och har precis som ex-presidenten sitt största stöd hos landets fattigaste, bland annat i huvudstadens slumområden. Det är i huvudsak dessa områden som sedan 2004 utgjort skådeplats för våldsamma konfrontationer mellan å ena sidan FN-styrkan MINUSTAH och den nyinrättade polisstyrkan, och å andra sidan militanta anhängare till Lavalas. FN menar att man varit tvungen att sätta hårt mot hårt för att bekämpa kriminella ligor som tagit över dessa stadsdelar och som bland annat anses ligga bakom den kidnappningsvåg som sköljer över landet. Människorättsorganisationer och sluminvånare hävdar istället att detta är en förevändning för att slå ner på det folkliga motståndet och kraven på demokrati och rättvisa i kåkstäder som Sité Soley och Gran Ravine.
Enligt flera rapporter har MINUSTAH tillsammans med polisen terroriserat sluminvånarna och legat bakom regelrätta massakrer på civilbefolkningen i den förmenta jakten på gängmedlemmar. I ett uppmärksammat reportage avslöjade BBC dessutom nyligen att FN-soldater systematiskt utnyttjar och våldtar haitiska kvinnor och barn. En studie publicerad i brittiska the Lancet i augusti uppskattade att runt 8000 haitier mördades och över 30 000 våldtogs mellan februari 2004 och december 2005.
Med tillsättandet av den nya regeringen var förhoppningen bland många haitier att våldsamheterna skulle trappas ned och att FN skulle avveckla sitt militära uppdrag i landet. MINUSTAH-styrkan har dock stannat kvar, sammandrabbningarna har fortsatt och missnöjet med såväl den nya regimen som FN:s närvaro har vuxit. Protesterna tog ny fart efter den 22 december, då 400 tungt beväpnade FN-soldater marscherade in i stadsdelen Bwa Nef i Sité Soley och lämnade efter sig ett 15-tal döda i vad som beskrivs som en ny massaker. Samtliga offer uppges vara civila, bland dem en gravid kvinna och flera barn. Räden skedde sedan företrädare för den haitiska handelskammaren ett par dagar tidigare krävt att FN tar krafttag mot kidnappningsligorna. En talesperson för FN uppgav för Reuters att MINUSTAH under operationen attackerats av beväpnade män. Enligt invånare i Sité Soley pågick dock intensiv skottlossning från FN:s sida i flera timmar innan lokala gäng började besvara elden. MINUSTAH har tidigare kritiserats för att inte ta med sjukvårdare vid sina räder i slumområdena och representanter för Röda Korset uppgav efter incidenten att FN-soldater blockerat ambulanser från att nå fram till de skadade. Ordföranden för den haitiska senatens människorättskommission, Antoine René Samson, sade till nyhetsbyrån AHP att operationen var en folkmordshandling och hävdade dessutom att samtliga döda och skadade fallit offer för MINUSTAH:s kulor. MINUSTAH-chefen Edmond Mulet försvarade dock attacken och menade att den skedde på presidentens order.
Det inträffade ledde till upptrappade protester i huvudstaden och nya krav på ett omedelbart tillbakadragande av FN-styrkan. MINUSTAH:s kvarvaro i landet trots folkligt missnöje är ett uttryck för de svårigheter den pragmatiske Préval har att manövrera mellan utländska intressen och den marginaliserade majoritetsbefolkningens krav. Pressen ökar nu på presidenten att göra verklighet av sina utlovade krafttag mot landets ekonomiska orättvisor. Detta samtidigt som den Préval-fientliga haitiska eliten, delvis uppbackad av det internationella samfundet, trycker på för ekonomiska strukturanpassningar och hårdare tag mot ”banditerna” i slummen.
Att i detta trängda läge få ordning på Haiti efter tre års våldsamma oroligheter och en
mycket längre ekonomisk kris kan bli en svår uppgift för Préval, vars parti Lespwa saknar majoritet i kongressen. Spänningarna mellan Haitis förmögnaste klick och dess marginaliserade massor tenderar att få våldsamma utbrott.
Nationen har sedan självständigheten drabbats av 35 statskupper och Préval, som tidigare styrde landet mellan 1996 och 2001, är den enda presidenten i landets historia som suttit kvar en hel mandatperiod. Om situationen i landet inte snarast förbättras lär det bli svårt upprepa bragden.
