Den fria globaliserade marknaden är en succé. Så marknadsförs den i alla fall av chefen för den amerikanska riksbanken, Ben Barnanke, och den brittiske finansministern Gordon Brown.
Tillsammans med Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) går de båda i spetsen för idén att endast den fria och globala handeln kan minska fattigdomen och miljöproblemen i världen.
Men det finns en kärring mot strömmen, och det är inte vem som helst.
Joseph Stiglitz fick Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2001. Han har varit ekonomisk rådgivare åt Bill Clinton och chefsekonom på Världsbanken. Vissa anser honom vara den som har gjort
den fria internationella marknaden möjlig.

I sin nya bok Making Globalization Work ställer Stiglitz frågor om globaliseringens förmåga att lösa alla världens problem: Vilken nytta har u-länderna av att G7-länderna öppnar en del av sina marknader, när u-länderna inte har vägar att transportera produkterna på? Till vilken nytta drar man in u-länderna i komplexa förhandlingar, när de inte har tillräckligt med utbildad personal som kan handskas med avtalen? Till vilken nytta tvingar man u-länderna att öppna sina finansiella marknader, när de internationella bankerna sätter de multinationella klienterna först, sätter de lokala bankerna i konkurs och omöjliggör för de fattiga att få kredit?

Stiglitz’ frågor är inte nya, men de har inte fått några svar. Joseph Stiglitz, vän av den fria marknaden, tror alltså inte att globalisering minskar fattigdomen eller miljöproblemen. Hans analys är koncis och lätt
att förstå, till skillnad från många hans kollegor på Nobelprisnivå.
I sitt tal på bokmässan i Edinburgh, inför bokens utgivning, sa han att han med Making Globalization Work vill förklara att den fria marknaden bara kan fungera om vi lär oss bemästra kapitalismen och ger fler del av vinsten. Problemet med globaliseringen är, enligt Stiglitz, att man sätter den demokratiska processen ur spel. Det som nu händer liknade han vid ett fritt fall mot botten av en ravin. Globaliseringen underminerar statens möjligheter att lösa problem, när arbetarna blir tillsagda att man måste sänka skatterna och försämra arbetsrätten för att kunna konkurrera.

Men det är problem som Joseph Stiglitz löser, eller föreslår lösningar på, i sin bok. Han avslutade sitt tal med att säga att Demokraterna, som han hoppas vinner nästa val i USA, kommer att bli tvungna att återvinna det moraliska ledarskapet genom att finna de rätta besluten för världen, och inte endast för Wall Street.