–De andra tidningarna hade tio
reportrar på plats, men vi hade
bara lille Kolarn, säger Alf Lövenborg,
dåvarande chefredaktör, när
han berättar om en av de stoltaste
delarna i Flammans historia.
”Kan ni inte se till att komma ut
med 10 000 ex? Vi måste ha dem
imorgon!”
Sa gruvisarna till redaktören.
Det blir dyrt, svarade redaktören,
för då måste vi skicka dem med
bilar. ”Fixar du så att Flamman
kommer upp, så ska vi allt fixa
pengar”, svarade gubbarna.
LKAB blev helstatligt 1957. Man
gick över från spårtrafik till dieselbilar,
vilka gjorde luften nära nog
omöjlig att andas. Ett nytt ackordssystem
från USA, UMS-systemet
(Universal Maintenance Standards)
infördes 1962-64. Från USA kom
också de 31 teserna. De handlade
om styrningen av företag och stod
för en teknokratisk, icke människovärdig
syn. Exempelvis att en chef
i princip kan leda vilken verksamhet
som helst och att en chef måste
visa fullständig lojalitet mot överordnad.
Tappat kontakten
Gruvarbetareförbundet lovade följa
upp arbetsmiljön, men det blev det
inget av. Ledningen för bolaget
hade flyttat från Kiruna till Stockholm
och ansågs ha tappat kontakten
med arbetarnas verklighet. Gruvisarna
misstrodde ibland de centrala
förhandlarna. ”Man kom tillbaka
från en central förhandling
och rapporterade vad den gett och
påstod att vi hade fått så och så
mycket löneökt.Vi visste exakt vi
som var gruvbyggare att med den
riktpunkten som man presterade,
så skulle vi vid samma upparbetning
på ackorden få sämre lön än vi
hade fått tidigare”, berättar Gruvtolvans
ordförande,Ture Rantatalo,
i intervjuboken Kommunister av
CH Hermansson. Det fanns en besvikelse
gentemot den socialdemokratiska
regeringen, som hade egen
majoritet i riksdagen sedan 1968.
Flamman tryckte upp de begärda
tidningarna och såg till att de
nådde de strejkande. Gubbarna
stod och väntade när sändningarna
anlände.
–När strejken började hade den
inget massmediastöd, säger Alf Lövenborg.
NSD (Norrländska Socialdemokraten)
var lojal mot regeringen
och kallade strejken en kommunistisk
konspiration. Men så duktiga
var ju inte vi.
5000 i strejk
Arbetsmarknaden hade under
1950- och 60-talen präglats av lugn.
Reallönerna ökade, men samtidigt
skedde allt hårdare rationaliseringar.
Den 9 december 1969 satte sig
37 arbetare spontant vid LKAB i
Svappavaara. Snart satt 5 000 arbetare
i Svappavaara, Malmberget
och Kiruna.
Gruvarbetareförbundets ordförande
uttalade den fjärde dagen att
strejken var ”i detalj planerad. Men
vilka krafter som lagt upp planeringen
är svårt att säga.”
Stig Hadenius skriver i boken
Svensk politik under 1900-talet att
strejken visade fackets och socialdemokratins
sårbarhet. ”Denna
gång kom inte kritiken från studenter
som ockuperat ett kårhus utan
från arbetare som hade ett av landets
hårdaste jobb”.
Det folkliga stödet växte. Fria
Pros pjäs NJA, om Norrbottens
järnverk, hade haft premiär i
september 1969. Ensemblen åkte
upp och spelade för de strejkande
gruvarbetarna, och fick en varning
från fadershuset Dramaten.
Så småningom bildades den så
kallade 27-mannadelegationen
med, förutom valda strejkkommittéer,
fackliga ombudsmän och representanter
för Gruvfyran och
Gruvtolvan. När samtal inleddes,
efter sju veckor, deklarerade LKAB
att företaget inte gav några löften
innan arbetarna återgått i arbete.
De lösa utfästelser som LKAB ändå
gjort presenterades.Med 68 rösters
övervikt röstade arbetarna för att
fortsätta strejken. Men en politiskt
splittrad 27-mannadelegation rekommenderade
arbetarna att återgå
till arbetet. Gruvisarna fortsatte
strejka. Den 3 februari 1970 ansåg
strejkkommittéerna det troligt att
förbundet tänkte inleda förhandlingar
över huvudet på gruvarbetarna.
Strejkkommittéerna framförde
till arbetarna, att en samlad återgång
var enda möjligheten att undvika
splittring. Detta blev också beslutat
vid strejkmötena. Strejkkommittéerna
lovade att kampen skulle
fortsätta i andra former och att
kommittéerna själva tänkte fortsätta
existera ett år framöver.
Månadslön på prov
Som resultat fick de 57 dagarna av
strejk bland annat att UMS-systemet
avskaffades, månadslön infördes
på prov och LKAB lämnade
SAF, Svenska arbetsgivareföreningen.
Alla krav drevs inte igenom.
Framför allt blev gruvstrejken inledningen
på en strejkvåg i hela
landet. Nu startade en arbetaropinion
från vänster.Till och med i den
svårorganiserade städbranschen
strejkade arbetarna 1975.
Vågen utmynnade i en rad reformer.
Lagen om styrelserepresentation
kom 1972; Lagen om anställningsskydd
1974 liksom Förtroendemannalagen;
Medbestämmandelagen
1976; 1977 års arbetsmiljölag
och så vidare, samt senare ett förslag
om löntagarfonder.
Alf Lövenborg drar sig till minnes
en avhandling vid Umeå universitet.
Den avslutas: Lilla Flamman
hade inga resurser att tala om, men
den skrev vad arbetarna ville höra.
– Flamman blev de strejkandes
egen tidning.