Jakt- och fiskesamerna är det nya största partiet i Sametinget. Efter mandatfördelningen ska Länsstyrelsen räkna personröster, vilket inte hade gjorts vid denna pressläggning. Statistik över röstande görs senare i veckan.
”Skillnaderna har suddats ut”
Jakt- och fiske samerna fick nio mandat, Samelandspartiet åtta, Samerna fick fyra, Skogssamerna fyra, Guovssonásti tre och Min Geaidnu tre mandat.
”Skillnaderna mellan partierna har suddats ut”, kommenterade före sammanräkningen valets segrarparti Jakt- och fiskesamerna. ”Man kan ställa sig frågan om man verkligen behöver några partier i framtiden när man driver samma frågor.”
Jakt- och fiskesamerna har velat fokusera på frågor som rätten till land och vatten, öppna samebyar för alla samer och ökat självbestämmande.
Samelandspartiet refekterar över ointresset för hela valrörelsen till tinget.
”Ska man vara ärlig så har det väl inte varit så mycket till rörelse utan mera ett lätt fladdrande i vinden.” Och partiet konstaterar krasst: ”Det är underbetyg till den samiska demokratin och de samiska medierna.”
Sametinget med 31 ledamöter inrättades 1993. Val hålls vart fjärde år. Den som får tillräckligt många personkryss kan få ett personligt mandat.
I röstlängden i år fanns 7 179 personer, 500 fler än vid förra valet. I Jämtlands län är det 514 röstberättigade, i Stockholms län 515. Flest registrerade finns i Norrbotten med 3 510 och Västerbotten med 1 622 personer.
Det finns ingen registrering på etnisk grund över samer i Sverige, men en forskare beräknade på 1980-talet att det finns 17 000 – 20 000 personer med samiskt påbrå som uppfattar sig som samer.
