EU 2004-kommittén är en parlamentarisk kommitté med uppgift att ”stimulera till bred, öppen debatt och ökad kunskap om EU och EU:s konstitution”. Detta opinionsbildande projekt kallas för EU-stafetten och medborgare kan ställa frågor till dess tjänstemän genom att ringa till regeringskansliet.
Jan-Erik Romson från Nej till EU berättar för Flamman att han tog tillfället i akt.
– Jag blev kopplad till en tjänsteman och frågade om ett antagande av konstitutionen gör att Sverige kan tvingas gå med i EMU, om vi uppfyller konvergenskraven, berättar Romson.

Helt skärrad
– Den stackars tjänstemannen blev helt skärrad av mina frågor. Till slut gick han med på att Sverige kan tvingas in i EMU, men tillade att ”det här egentligen inte är mitt bord”. Och jag fick absolut inte citera honom eller lämna ut hans namn, fortsätter Jan-Erik Romson och betonar att han heller inte tänker lämna ut tjänstemannen.
I konstitutionsfördraget fastslås att euron ska vara unionens valuta. Sverige betraktas emellertid som ett land med undantag från denna regel.
Men detta undantag är långt ifrån absolut: i artikel III-198 punkt 2 i konstitutionen står att Europeiska rådet kan ”anta ett europeiskt beslut där det fastställs vilka medlemsstater som uppfyller de nödvändiga villkoren på grundval av kriterierna i punkt 1 och där de berörda medlemsstaternas undantag upphävs”. Kriterierna i paragrafens första punkt är de så kallade konvergenskriterierna, där bland annat hög prisstabilitet och lågt underskott i offentliga sektorn ingår.

Ska inte sitta och tycka
Flamman peppades av Jan-Erik Romsons erfarenhet och gjorde ett eget försök att ringa EU-stafetten, utan att röja den journalistiska identiteten. Men den tjänsteman vi kopplas till, Tom Hansson, säger bestämt nej på frågan om Sverige kan tvingas gå med i EMU.
– Nej, enligt konstitutionen ska det svenska beslutet om EMU respekteras, framhåller Hansson.
Flamman frågar också om det inte är problematiskt att konstitutionen cementerar att EU ska styras av marknadsekonomiska principer.
– Det står att EU ska ”verka i enlighet med marknadsekonomiska principer” och jag är inte så säker på att det är samma sak som att unionen ska styras av dem, framhåller Tom Hansson och tillägger att han inte sitter där för att tycka utan bara berättar ”så som det är tänkt”.

Nyliberalt bokförlag står för information om konstitutionen

Broschyren om EU-konstitutionen är full av faktafel och saknar information som talar emot konstitutionen.
En ovanligt skicklig form av propaganda. Så lyder ett omdöme om den nya broschyren om EU-konstitutionen.
I EU 2004-kommitténs broschyr om konstitutionsfördraget, Ett nytt EU, fastställs att ”EU:s nya konstitution handlar till stor del om att göra EU mer effektivt och begripligt”.
På första sidan står det att ”i den här broschyren sammanfattar vi några av de viktigaste frågorna i konstitutionen”. Några av de frågor som därefter tas upp är att ministerrådet får enklare röstregler och att EU får ett tydligare ansikte utåt. Däremot står ingenting om frihandelsregler eller om euron, trots att det är områden i konstitutionen som varit föremål för het debatt.
Tom Hansson är tjänsteman på EU-stafetten och ansvarig författare till broschyren. Flamman ringer upp och frågar varför det inte står någonting om euron och den fria marknaden.
– Det enda skälet är att vi gjorde ett urval av de frågor som vi ansåg vara de viktigaste områden där det kommer att ske förändringar, svarar Tom Hansson.
Jonas Sjöstedt (v) i EU-parlamentet tycker att broschyren är ”en ovanligt mild och skicklig form av propaganda”. Både för- och nackdelar lyfts fram, men de senare tonas ned.
– Sen finns det en rad grova sakfel framför allt vad gäller det militära, framhåller han.
Det står exempelvis i broschyren att ”medlemsländerna som så önskar kan inrätta ett så kallat fördjupat samarbete”.

Tvingar till upprustning
– I själva verket säger konstitutionen att man med alla till buds stående medel skall ingripa militärt om en medlemsstat angrips. Dessutom säger broschyren inget om att kravet på FN-mandat försvinner eller att konstitutionen tvingar oss till upprustning, fortsätter Sjöstedt.
Nyligen gav EU 2004-kommittén ut konstitutionen i pocketform, på SNS (Studieförbundet Näringsliv och samhälle) förlag. I boken finns, förutom en återgivning av fördraget, en inledning som i stort sett är en kopia av broschyren Ett nytt EU.
SNS är ett nätverk bestående av chefer inom både privat och offentlig sektor. Nätverkets ändamål är enligt stadgarna ”att främja en saklig och konstruktiv samhällsdebatt med tonvikt på frågor som rör näringslivet och dess roll i samhället, att verka för en samhällspolitik som skapar gynnsamma betingelser för det allmänna framåtskridandet på marknadsekonomins grund samt att främja ökad effektivitet och fördjupad samarbetsvilja i arbetslivet”.
Tidigare var Carl-Johan Bonnier ordförande i SNS styrelse, medan finansmannen Sten Westerberg numera sitter på posten.

Du kan beställa konstitutionstexten och broschyren Ett nytt EU på http://www.eu2004.se/extra/page/?module_instance=2