Efter årsskiftet presenterade Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu planen ”Välfärd för alla”, som först i maj 2003 presenterats som en allmän problembeskrivning kring punkterna arbete, bostad och utbildning.

Då fanns en bred enighet om problembeskrivningen, även om det fanns frågetecken kring vad det konkret skulle resultera i för förslag.
– Vänsterpartiet håller med om att det är just inom dessa områden som vi måste arbeta. Trots detta var vi skeptiska till hur socialdemokraterna hade tänkt ena alla partier bakom en och samma plan. Vi för ju trots allt olika politik, säger Anneli Philipson, kommunalråd för v.
Under hösten arbetade tjänstemän fram handlingsplanen som baserar sig på så kallade fokusgrupper, intervjuer med knappt 160 olika Malmöbor samt seminarier.
När nu handlingsplanen presenterades, ifrågasattes den genast av vänstern. Några av punkterna är införandet av krav på motprestation för socialbidrag, kameraövervakning av innerstan och böter till föräldrar vars barn hamnat på glid. Mest omdiskuterat är dock förslaget att begränsa flyktinginvandringen till Malmö under en fem årsperiod.
– Så länge planen genomsyras av begränsad invandring vill vi inte vara med och diskutera.
Enligt Anneli Philipson är flera av punkterna starkt färgade av den danska Farummodellen och dess starkt borgerliga syn att det är enskilda människor som är problemet.
Särskilt syns detta i hur svartarbetet ska bekämpas – i planen talas om att det bästa sättet är att erbjuda arbete, vilket implicerar att det i första hand är arbetslösa som svartjobbar.
– Det är inte de arbetslösa som ska bekämpas, utan arbetslösheten.

Också inom socialdemokratin finns en viss kritik mot planen. Riksdagsledamoten Luciano Astudillo vänder sig särskilt emot att nyanlända invandrare med uppehållstillstånd inte ska få bosätta sig i Malmö under treårs-perioden med så kallad introduktionsersättning.
– Jag kommer att verka för att vi ska lyfta bort det.
– Vi måste ha samma regler för alla människor.
Enligt Astudillo finns skepsis inom socialdemokratin mot flera delar av förslaget, även om han inte kan uttala sig i detalj.
– Min känsla är att det finns flera punkter som upprör; bland annat den om att bötfälla föräldrar till barn som inte sköter sig.
Att peka ut vissa människor som orsaken bakom Malmös problem anser Astudillo frångår arbetarrörelsens grundläggande principer.
Dock vill inte Astudillo säga att förslaget är dåligt förankrat inom socialdemokratin. Det har nu varit ute på intern remiss.
– Jag vet att det finns flera punkter som folk reagerat på och jag litar på mitt parti och att vi fattar rätt beslut.
– Det är ett otroligt hårt och borgerligt samhälle som skildras i ”Välfärd för alla”. Socialdemokraterna måste ta sitt förnuft till fånga, det är oroande och trist att se hur Reepalu vänder sig till borgarna. Det är ett svek mot väljarna, säger Philipson.

Tidigare ville Reepalu att kommunstyrelsen själv skulle bestämma hur de 25 miljonerna som var avsatta för ”projektet” skulle användas. Detta motsatte sig v och fick igenom att ärendet ska behandlas av kommunfullmäktige.

Närmast har socialdemokraterna ett extramöte i nästa vecka, därefter behandlas planen på kommunstyrelsen den 3 mars, med ett eventuellt extramöte den 16 mars och i fullmäktige den 25 mars.

… MEN FÅR STÖD I ROSENGÅRD

När Flamman ber om kommentarer från verksamheten i den stadsdel kring vilken det mesta handlar om, Rosengård, blir svaren annorlunda.

Rosengård har 21 000 invånare och runt femtio språkgrupper representerade. Många bor under den så kallade ebo-lagen, införd 1994 och som låter den som väntar på asylbesked bosätta sig var den vill i landet med visst ekonomiskt stöd för boendet. Det vill man i förslaget ”Välfärd för alla” sätta stopp för.
– Vi sympatiserar med förslaget, säger Inger Leite, chef för Individ och familjeomsorgsenheten på stadsdelsförvaltningen.
– Lagen var förvisso bra när den kom och genomfördes säkert med en humanistisk grundtanke. Men ebo-lagen blir ett problem när situationen är som den är på arbetsmarknaden.
Leite menar att eftersom så många utnyttjar lagen för att ta hit sin familj leder det till slut till en okontrollerbar trångboddhet.
– Man klarar inte av att ta sig ur den situation man befinner sig.
– Därför menar jag att förslaget är bra, men givetvis måste förslaget kring ebo kombineras med andra åtgärder.
Men är det inte olagligt att hindra människor från att flytta vart de vill?
– Jo, om de är svenska medborgare, men är man nyanländ flykting gäller inte samma regler. Då måste man från samhället kunna placera dem där det är lämpligast. Förslaget innebär inte att man hindrar fattiga eller arbetslösa att flytta mellan kommuner, jag tycker det är dåligt förklarat att det inte gäller detta, säger Leite.
Jahangir Hosseinkhah, som arbetar på enheten för ekonomiskt bistånd på Rosengård, är också positiv till förslaget.
– Vi har många som vill göra nytta och som vill arbeta. Det är mycket som måste göras i stadsdelen och då är det enbart positivt att den som kan utföra ett arbete skall göra det.
I förslaget föreslås samhällstjänst för socialbidragstagare som är fysiskt och psykiskt kapabla. Dessa ska bland annat kunna arbeta som trygghetsvärdar och på skolor.
Är inte detta detsamma som att man kräver att människor som får socialbidrag utför arbete för bidrag istället för att få lön?
– Nej, kommunen kan kräva att du genomgår en praktiktjänst till exempel, för att på så sätt bli attraktivare på arbetsmarknaden, det är inget konstigt i det. Vi arbetar utifrån arbetslinjen, det vill säga att göra allt manw kan för att få arbete full tid om man får socialbidrag.
Men förslaget ser ju mer ut som den så kallade Farummodellen, där socialbidragstagare arbetar för sitt socialbidrag.

– Vi fick information kring förslaget av Ilmar Reepalu själv, och jag uppfattade inte förslaget så, men jag kanske få läsa igenom det igen, om det är som du säger.