Ord ändrar karaktär, de har en viss betydelse i ett given politisk och social situation. Och speglar väl den agenda makten tillåter för dagen.

Ta ett ord som kommunism. Ordet har ändrat betydelse många gånger. Från början betydde det en paradisisk framtidsdröm. Sedan kom kosackvalet 1928 och plötsligt åt kommunister barn. Därefter blev det återigen en framtidsvision och idag är betydelsen den sovjetiska diktaturen med Gulagarkipelagen.

Ofta tänker vi inte på ord och språk, men ibland inträffar något som gör det viktigt att tänka till. Som det gjorde för mig när jag läste Carsten Palmærs Liten ordlista för nusvenskar.

Den är för det första hysteriskt rolig och jag kan inte låta bli följande förklaring av ordet Åsa-Nisse: ”ålderdomlig svensk filmserie som av namnet att döma handlar om en småländsk transvestit. Jfr. Harriet-Bosse, Rigmor-Robert och Marianne-Arne.”

Men den är inte bara rolig, den är tänkvärd eftersom den reser frågan om makten över orden. Vad är det vi journalister gör när vi blir slimmade redskap för makten? Varför väljer vi vissa ordkombinationer framför andra och inser vi den politiska betydelsen av detta?
Att nu Ordfront väljer att samla ihop denna ordlista, som för övrigt är ett stående inslag i Ordfront Magasin, är en välgärning. Mer sådant om vi får be.