Hyrorna kommer stegvis att höjas i nybyggda hus. Det har de allmännyttiga bostadsföretagens organisation, Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen kommit överens om.
– Vi måste utgå från det som hyresgästerna värderar med sin hyresrätt, säger Sven Bergenstrålhe på Hyresgästföreningen.
De nya reglerna öppnar för att det kan bli dyrare att bo i nybyggda hus och även höjd hyra för den som är nyinflyttad i ett äldre hus. Bostadshyrorna ska dessutom sättas med hänsyn till var man bor, det vill säga läget.
Att detta skulle vara en anpassning till Fastighetsägarnas linje håller inte Sven Bergenstrålhe på Hyresgästföreningen med om, utan anser att de nya reglerna är förenliga med hyresgästföreningens tidigare inställning till hyressättningskriterierna.
– Vår ståndpunkt är att likvärdiga lägenheter ska ha samma hyror. Då ska man utgå från vad hyresgästerna värderar, säger han. Jag anser att hyran ska återspegla värdet av lägenheten och tycker att det är populistisk propaganda att säga att detta är ett steg mot fastighetsägarnas linje.
Att det skulle vara ett steg på vägen mot marknadsanpassande hyror menar Bergenståhle är helt fel, vilket han påpekar flera gånger.
– Det är inte fråga om någon fri bostadsmarknad. Hyresgästföreningen försöker vårda bruksvärdet så som det är tänkt. Det finns påtryckningar från flera håll att släppa markanden fri, men det är ingenting vi vill. Vi har snarare lyckats sopa undan ”sanningen” om att det stora problemet skulle vara att hyrorna inte är fria.
Hyresgästföreningen arbetar utifrån det så kallade bruksvärdet. Detta innebär att hyrorna i de allmännyttiga bostadsföretagens hus utgör ett tak för hur höga hyrorna får vara i de privatägda hyreshusen.
Hyresgästföreningens uppgift i förhandlingarna med de privata hyresvärdarna är därför att bevaka att hyrorna inte blir högre där än i allmännyttan och att underhåll och service blir likvärdiga.
Bergenstråhle menar att det finns en rad rekommendationer gällande bruksvärdet, som Hyresgästföreningen tillsammans med Sabo, träffade 1991.
– Det här med byggnadsår har ingenting med bruksvärdet att göra. I Stockholm spelar till exempel centralitet en stor roll, säger Bergenstråhle.
Finns då inte en risk för ökad segregation?
– Jag tror inte att detta kommer att leda till större segregation. Det finns inga konsekventa mönster i var det är dyrare och var det är billigare att bo. De förändringar som nu sker kommer inte att påverka var folk väljer att bosätta sig.
Fastighetsägarna menar att det inte lönar sig att bygga hyresrätter, eftersom det kostar för mycket att bygga. Nu har Hyresgästföreningen gått med på att Fasighetsägarna ska kunna ta ut de hyror de anser lämpliga för nybyggen, dock med kravet att detta inte påverkar det övriga bostadsbeståndet.
– Vi har begärt att detta inte får slå igenom på det övriga brukssystemet, säger Bergenstråhle.
Han tror dock inte att det kommer att ge fastighetsägarna något. Som exempel tar han New York och menar att det inte byggs fler hyresrätter om marknaden är fri.
– Där har det inte byggs en hyresrätt på 20 till 30 år. Folk har inte råd att betala marknadspriserna.
