Allebo bestämde sig för att göra något och satte in en annons i lokalpressen för egna pengar – han betraktar sig själv som överbetald. Responen blev över förväntan.
Föreningen har bara funnits i ett par veckor. Ändå är man uppe i en bra bit över tusen medlemmar.

Föreningens initiativtagare sitter hemma i Vindeln och sprättar brev för glatta livet, och telefonen går i ett. Bland många andra har en hel vårdcentral anmält intresse. Ända från Australien har reportrar ringt.
– Den där artikeln kom ju in i tidningen när jag var på semester, så ungarna fastnade vid telefonen. 35 samtal hann de med innan de flydde huset, och då var hundra obesvarade, berättar Janne Allebo.

Allebo tror att han sitter på något som kan bli en samhällelig krutdurk. Ett första delmål är att samla 50 000 medlemmar innan jul, för att på sikt bli upp till 300 000 medlemmar. Då är man en riktig maktfaktor i det svenska samhället, anser Janne Allebo:
– Då kommer våra aktioner att märkas. Då kan inte företagen ignorera oss längre.
Vad gäller aktionerna i sig tänker sig Allebo i första hand köpbojkotter och spridande av information. Han tror att inget företag vill leva med stämpeln att ha utövat en orättvis policy gentemot sina anställda. Och bojkotterna, de ska svida.

– Jag respekterar dem som går ut på gatorna och demonstrerar, men höjdarna rycker bara på axlarna åt dem. En omfattande bojkott är något de känner in på bara kroppen, anser Janne Allebo.
Det föreningen främst vänder sig emot är vad man betraktar som en total brist på etik och moral bland de höga herrarna.
– Man skaffar sig feta bonusar utöver den lön man gjort skäl för. Genom idiotiska fallskärmar kan man bli skitrik genom att göra bort sig, och sedan ska de ha enorma pensioner.

– När vi blir gamla borde alla ha samma pension. Om de rika vill ha mer än andra får de väl fixa det under sitt arbetsliv.
Janne Allebo vill inte att detta ska utvecklas till en politisk organisation. Folk har sagt till honom att föreningen redan är politisk, men det håller inte Janne med om. Istället vill han att Föreningen mot orättvisor och maktmissbruk ska fungera som en påtryckningsgrupp. Och för att undvika det politiska är styrelsen liten – bara tre personer.
– Jag vill undvika maktkamp. Krutet behövs för att koncentrera oss på kampen.
Nästa steg i denna kamp är en större annonskampanj på riksplanet.
Finns inte risken att föreningen ådrar sig massiv uppmärksamhet för att sedan rätt snabbt tyna bort?
– Det tror jag absolut inte. Vi har fått sån underbart härlig respons, så det är tydligt att det finns ett väldigt uppdämt behov av den här föreningen.