”Småpengar för bankerna. Men allt för de fattiga.”
På nätsidan robinhoodtax.com finner du en fin liten videosnutt som förklarar det geniala med Robin Hood-skatten. En bankdirektör tror han ska bli rånad av ett ungdomsgäng, men de nöjer sig med att ta en halv krona. Sedan vandrar de förnöjda vidare för att rädda världen.

Robin Hood-skatten är en 0,05-procentig avgift på finanstransaktioner. Även en sådan försvinnande liten avgift kan ge stora intäkter; uppskattningsvis 400 miljarder dollar eftersom skatten blir internationell. Större delen av de transaktioner som är tänkta att beskattas görs mellan finansinstitutioner. Skatten kommer därför i huvudsak att betalas av de stora bankerna, hegdefonden och andra som handlar med enorma pengasummor varje dag.

Förslaget är inte nytt, men har blivit verkligt aktuellt i samband med finanskrisen. Många europeiska länder sitter nu med tomma statskassor efter att ha räddat bankerna.
Samtidigt finns ändå större behov på andra håll. De rika länderna har aldrig följt upp sina  löften om utvecklingsbistånd. Under klimatförhandlingarna i Köpenhamn utlovades dessutom 100 miljarder dollar årligen till klimatanpassning i fattiga länder – utöver utvecklingsbistånden. Preliminärt finns ingen plan för var dessa pengar ska komma ifrån.
Robin Hood-kampanjen föreslår att dela på intäkterna från skatten i tre: 50 procent till samhället i det land avgiften krävs in, 25 procent till kampen mot klimatförändringar, 25 procent till utveckling i fattiga länder.

Robin Hood-skatten kommer inte att lösa alla världens problem. Men det vore ett steg i rätt riktning.”Småpengar för bankerna. Men allt för de fattiga.”
På nätsidan robinhoodtax.com finner du en fin liten videosnutt som förklarar det geniala med Robin Hood-skatten. En bankdirektör tror han ska bli rånad av ett ungdomsgäng, men de nöjer sig med att ta en halv krona. Sedan vandrar de förnöjda vidare för att rädda världen.
Robin Hood-skatten är en 0,05-procentig avgift på finanstransaktioner. Även en sådan försvinnande liten avgift kan ge stora intäkter; uppskattningsvis 400 miljarder dollar eftersom skatten blir internationell. Större delen av de transaktioner som är tänkta att beskattas görs mellan finansinstitutioner. Skatten kommer därför i huvudsak att betalas av de stora bankerna, hegdefonden och andra som handlar med enorma pengasummor varje dag.

Förslaget är inte nytt, men har blivit verkligt aktuellt i samband med finanskrisen. Många europeiska länder sitter nu med tomma statskassor efter att ha räddat bankerna.
Samtidigt finns ändå större behov på andra håll. De rika länderna har aldrig följt upp sina  löften om utvecklingsbistånd. Under klimatförhandlingarna i Köpenhamn utlovades dessutom 100 miljarder dollar årligen till klimatanpassning i fattiga länder – utöver utvecklingsbistånden. Preliminärt finns ingen plan för var dessa pengar ska komma ifrån.

Robin Hood-kampanjen föreslår att dela på intäkterna från skatten i tre: 50 procent till samhället i det land avgiften krävs in, 25 procent till kampen mot klimatförändringar, 25 procent till utveckling i fattiga länder.
Robin Hood-skatten kommer inte att lösa alla världens problem. Men det vore ett steg i rätt riktning.