– Jag har nog lärt mig att uppskatta de små sakerna i livet mer och någon enstaka gång kan jag unna mig att äta på restaurang eller köpa en lite lyxigare blomma, säger Gunvor Gimring i Piteå.
Gränsen för relativ fattigdom i Sverige ligger vid en inkomst på 10 800 kronor i månaden efter skatt. Gunvor hör till de 35 procent av landets pensionärer som får ut mindre än så, och själv får hon ut 10 700 kronor i månaden. År 2010 låg den totala genomsnittliga pensionen på 15 500 kronor, varav 21 procent utgjordes av tjänstepensionen. För Gunvor ligger den siffran på ungefär fem procent eller 571 kronor i månaden.
– Jag blev gravid när jag var 20 år. Min son Lars föddes i november 1958 och några månader senare dog pappan. Helt plötsligt var jag ensamstående förälder, säger hon.
Under de två första åren arbetade Gunvor och var då tvungen att anställa ett hembiträde som tog hand om Lars, men år 1961 valde hon i stället att stanna hemma. Hon och Lars levde på änkepension och livränta efter den förolyckade pappan. Nio år senare började hon studera och år 1975 fick Gunvor en anställning som kontorist på ett VVS-företag. På grund av en reumatisk sjukdom och ständig värk kunde hon dock enbart arbeta halvtid. När företaget gick i konkurs år 1992 blev Gunvor, efter några tillfälliga vikariat, sjukskriven innan hon slutligen sjukpensionerades.
– När hyran och räkningarna är betalda har jag kvar ungefär 4 000 kronor. Hälften går till mat och resterande ska ju räcka till mediciner, tandläkarbesök, frisör, kläder, fotvård… Men jag har i alla fall tillräckligt mycket pengar för en solsemester på balkongen, säger hon.
Känner du dig någon gång begränsad?
– Egentligen inte. Trots allting tycker jag faktiskt att jag lever ett ganska bra liv. Det enda jag önskar är att jag skulle ha råd att resa till mina barnbarn i Stockholm lite oftare.
Tackar bostadstillägget
Nästan en tredjedel av Gunvors totala pension utgörs av bostadstillägget; en skattefri förmån riktat till pensionärer över 65 år med låga inkomster. Siffror från Riksrevisionen visar att närmare 140 000 pensionärer som har rätt till bostadstillägg inte ansöker om det. Vanliga missuppfattningar är att man inte får äga en bostad eller ha för mycket pengar på banken. Gunvor har haft tillägget sedan år 2008 då de privata besparingar hon hade tillsammans med Börje, den man hon gifte sig med år 1989, tog slut. Han dog för åtta år sedan och Gunvor tackar bostadstillägget för att hon nu kan betala alla kostnader på egen hand.
– För att få en bättre pension hade jag kanske kunnat arbeta heltid, men då finns risken att jag hade tvingats sjukpensionera mig ännu tidigare, säger Gunvor.
Nästa år sänks inkomst- och tilläggspensionen med 2,7 procent vilket i snitt ger pensionärerna 200 kronor mindre i månaden efter skatt. De med lägst pension får en sänkning på ungefär 20 kronor. Gunvor berättar att hon inte har märkt av någon större skillnad efter alla skattesänkningar och känner inte att något parti i riksdagen tar pensionärernas villkor på allvar.
– De tycker nog bara att vi är en tärande grupp. Skattesänkningar gynnar ju främst höginkomsttagare, i stället anser jag att de allra fattigaste pensionärerna borde slippa betala skatt, säger hon.
