”Regeringens vision är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären”. Detta står skrivet på regeringens hemsida. Förra veckan presenterades höstbudgeten av finansminister Anders Borg. Av sammanlagt 24 reformmiljarder är 350 miljoner kronor avsatta för miljön och klimatet. Satsningarna består bland annat av skattereduktion för viss egenproducerad förnybar el och ett fortsatt arbete för en giftfri vardag.

Duger inte

– Åtgärderna är långt ifrån tillräckliga. Klimatförändringarna är vår historias största utmaning. Då duger det inte att hela tiden peka ifrån sig som regeringen gör nu och hävda att länder som Kina, Indien och USA måste minska sina koldioxidutsläpp först, säger Annika Jacobson som är chef för Greenpeace i Sverige.
I nästa års budgetproposition ligger anslaget till utgiftsområdet ”Allmän miljö- och naturvård” på cirka 5,1 miljarder kronor. Det är en höjning i jämförelse med i år, men därefter väntar vissa neddragningar. Det svenska klimatstödet halveras dessutom till cirka 250 miljoner kronor.
Enligt en beräkning från bland annat Svenska kyrkan borde dock Sverige bidra med minst två miljarder kronor i klimatstöd för att leva upp till de löften som gavs i samband med klimatmötet i Köpenhamn år 2009.
– Generellt är vi rätt duktiga i Sverige, exempelvis när det kommer till beskattning. Problemet ligger i länder som Kina och USA. Tar inte de tag i sina koldioxidutsläpp kommer vi inte att kunna lösa världsproblemen, säger Per Krusell som är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskar om vad effekter av klimatförändringar kostar.

En procent av global BNP

Enligt en nyligen publicerad rapport från universitetet Imperial College London i Storbritannien kan världens utsläpp halveras till år 2050 om en procent av den globala bruttonationalprodukten årligen används till insatser för att motverka att medeltemperaturen stiger med mer än två grader.
För svensk del skulle detta innebära, om samtliga invånare betalar en procent av sin inkomst efter skatt, ett bidrag på cirka 3 500 kronor per person och år, eller knappt 300 kronor i månaden. Sammanlagt handlar det om 33,6 miljarder kronor per år vilket är ungefär en procent av vår totala bruttonationalprodukt.
– Sett ur ett globalt perspektiv anser jag att Sverige och andra rika länder borde stå för en större del av klimatnotan då vi både orsakar mer klimatutsläpp än fattiga länder och har bättre förutsättningar att bekosta klimatlösningar och anpassningsåtgärder, säger Annika Jacobson.

Påverkan

Hon kritiserar att statliga pengar används till investeringar i fossila bränslen genom exempelvis Vattenfall och AP-fonderna. Greenpeace kräver i stället att Vattenfall, som orsakar nästan dubbelt så höga utsläpp än Sverige totalt sett, ställer om till förnyelsebar energi.
Per Krusell har tillsammans med kollegan John Hassler skrivit en rapport för Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle (SNS). I den hävdar de att det bästa sättet att ta sig an klimatproblemen är genom införandet av en global koldioxidskatt. Denna skulle både minska användningen av kol och lönsamheten i utvinning av fossila bränslen.
– Men det som verkligen löser klimatproblemet är påverkan. Genom duktiga forskare, inspirerande projekt och drivna politiker anser jag att Sverige ska visa andra länder den rätta vägen att gå och kommunicera varför satsningar på grön teknik är betydelsefullt, säger Per Krusell.

Fotnot: Flamman har försökt nå miljöminister Lena Ek för en kommentar.