”Våld mot kvinnor är det mest akuta jämställdhetsproblemet vi har i dag. Det finns i alla samhällsklasser och i alla delar av Sverige. Men trots att mäns våld mot kvinnor funnits i alla tider har det inte alltid funnits på den politiska dagordningen. Kvinnojourerna är pionjärer inom detta arbete och mycket av den politik som formulerats i dag är ett resultat av deras ihärdiga opinionsbildning.”
Följande ord skrevs av jämställdhetsminister Maria Arnholm, FP, samt barn- och äldreminister Maria Larsson, KD, i en debattartikel i Svenska Dagbladets Brännpunkt den 3 september förra året. Samtidigt presenterades en höjning av de statliga bidragen, i budgetpropositionen för år 2014, för organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor. Den tillfälliga förstärkningen på tio miljoner kronor låg kvar och utökades med ytterligare 13,4 miljoner kronor.
Detta skulle, enligt ministrarna, innebära en förstärkning för ”bland annat de kvinnojourer som arbetar nationellt, som exempelvis Terrafem, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, och Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR.”
– Då trodde vi verkligen att det fanns en vilja att finansiera det skyddade boendet, och för att rädda boendet året ut sköt Stockholms stad till pengar, men eftersom vi verkar nationellt kunde inte kommunen finansiera hela verksamheten. Därför frågade vi Socialstyrelsen om vi kunde beviljas statliga medel för vårt skyddade boende för år 2014. Det skriftliga svaret blev att den inte såg något hinder för detta, säger Bernardita Núñez, verksamhetsledare på den ideella organisationen Terrafem.

Hamnar mellan stolarna

Den 17 januari kom Socialstyrelsens besked om fördelningen av statliga bidrag för år 2014. Den största andelen har gått till Roks och SKR. Terrafem har beviljats 1 450 000 kronor för en jourtelefon – landets enda rikstäckande sådan för våldsutsatta kvinnor med utländsk härkomst – men får ingenting för finansieringen av sitt skyddade boende.
– Jag är oerhört besviken. Det här handlar om kvinnor och barn, av äkta kött och blod, som kan förlora sin enda trygga plats i tillvaron om vi tvingas stänga vårt skyddade boende. Beslutet är omänskligt, säger Bernardita Núñez.
Socialstyrelsen räknar den nationella flerspråkiga jourtelefonen som en verksamhet av riksintresse och beviljar därför bidrag till den. Samtidigt är förklaringen till varför Terrafem inte får statliga bidrag för sitt skyddade boende att den inte är en rikstäckande organisation. För att räknas till en sådan ska organisationen ha lokal verksamhet i minst hälften – det vill säga elva stycken – av landets län.
Det har Roks och SKR, men inte Terrafem. Den har lokal verksamhet i fyra län, men tar emot våldsutsatta kvinnor och barn från samtliga län i Sverige.
Socialstyrelsen menar att finansieringen av dessa i stället är kommunernas ansvar eftersom de, enligt socialtjänstlagen, är skyldiga att ge våldsutsatta personer stöd och hjälp.
– Finansieringen av skyddade boenden är ett kommunalt ansvar, men om exempelvis Gävle kommun väljer att placera en våldsutsatt kvinna på ett boende i Stockholm så är det Gävle som ska stå för kostnaden, säger Almir Cehajic, utredare på Socialstyrelsen, och fortsätter:
– En förstärkt del av årets bidrag till Roks – 5,3 miljoner kronor – är dessutom öronmärkta till lokal verksamhet. Och eftersom att Terrafem är medlem i Roks kan de ansöka om dessa medel för sina lokala jourer.

Jourer har tvingats stänga

Flamman har varit i kontakt med pressekreterarna hos jämställdhetsminister Maria Arnholm samt barn- och äldreminister Maria Larsson. Båda avböjer att kommentera Socialstyrelsens fördelning av de statliga bidragen till kvinnojourerna.
I en gemensam debattartikel i Aftonbladet, från den 6 februari, hävdar de dock att Roks ökade resurser även kan komma Terrafem till del. De skriver ”att detaljstyra hur Roks eller Socialstyrelsen bedömer hur pengarna ska fördelas tänker vi inte göra. De besluten ska fattas av dem som har bäst information om hur pengar ska fördelas – inte av ministrar.”
I ett nyhetsbrev på Folkpartiets hemsida skriver Maria Arnholm dessutom att Roks och SKR har fått exakt den summa organisationen ansökte om: ”en förstärkning på över fem miljoner till Roks och nästan 7,5 miljoner till SKR, så båda har nu fått verksamhetsbidrag på 18,5 miljoner extra för att stärka sina lokala jourer.”
– Det stämmer inte att vi har fått några extra pengar. Vi ansökte om 22 miljoner kronor och fick 18,5 miljoner, säger Angela Beausang, ordförande för Roks, och menar att höjningen av anslagen täcker ett mångårigt underskott då dessa inte har höjts sedan år 2010.
Roks har sammanlagt 117 jourer runt om i landet. Enligt Angela Beausang kämpar samtliga för sin överlevnad och under det senaste året har ungefär fem jourer tvingats stänga – delvis på grund av uteblivet kommunalt bidrag. 5,3 miljoner kronor är därför inte tillräckligt för att finansiera alla de lokala jourerna, menar hon.
– Problemet med just Terrafem är att regeringen lovade höjda anslag till deras boende, och sedan uteblev pengarna utan förvarning. Om jourerna är kommunernas angelägenhet så borde staten se till att de har råd att finansiera dem, säger Angela Beausang.
Bernardita Núñez på Terrafem håller med om att staten borde finansiera hela organisationens verksamhet. Hon kritiserar även att Socialstyrelsen hävdade att det inte fanns något hinder för Terrafem att få statliga bidrag för sitt skyddade boende.
– Om Socialstyrelsen hade sagt nej direkt så hade vi förberett för att börja stänga. Nu står vi här med ett juridiskt bindande avtal med personal och hyresvärdar – och framför allt med ett ansvar över våldsutsatta kvinnor och barn som är i verkligt behov av skydd och hjälp, säger hon.