En inkomst på högst 10 800 kronor i månaden efter skatt. Där går gränsen för relativ fattigdom i Sverige. År 1995 låg andelen fattiga i vårt land på 3,7 procent. För fyra år sedan hade den siffran stigit till 9,1 procent, enligt en rapport från det ekonomiska samarbetsorganet OECD. Detta gör Sverige till det OECD-land där den relativa fattigdomen har ökat allra mest under de senaste decennierna. I dag lever en tredjedel av alla ensamstående mammor i relativ fattigdom – en stor skillnad i jämförelse med under 1980-talet.
– Det är redan utsatta grupper som har drabbats hårdast. Det vill säga arbetslösa, sjuka, förtidspensionärer och ensamstående föräldrar, säger Anita Nyberg, professor i könsperspektiv på arbete och ekonomi vid Stockholms universitet, till Flamman.
Hon menar att den ökade relativa fattigdomen delvis beror på att även inkomstskillnaderna har ökat. Rapporten från OECD visar att Sverige hade de allra minsta inkomstskillnaderna, bland samtliga 34 OECD-länder, för 19 år sedan. År 2010 hamnade vårt land på fjortonde plats. Siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, visar exempelvis att män i genomsnitt har 82 000 kronor mer i årsinkomst än kvinnor i åldersgruppen 30-40 år.
Sedan Alliansregeringen till­trädde år 2006 har inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor ökat stadigt, visar statistik från riksdagens utredningstjänst. Då fick männen 44 600 kronor mer i inkomst varje år – en summa som kommer att ha ökat till 63 900 kronor efter Alliansens två mandatperioder i regeringen.

Ekonomiskt våld

Generellt sett har kvinnor lägre inkomster än män under hela livet. Detta beror bland annat på att kvinnor – i de allra flesta yrken – har lägre månadslön, oftare arbetar deltid och tar ut mer föräldraledighet. För tre år sedan tog exempelvis kvinnorna ut 76 procent av föräldrapenningsdagarna medan männen stod för 24 procent.
– När kvinnor får sämre förutsättningar att kunna försörja sig själva så påverkas även deras möjligheter att forma sina egna liv. Nedskärningarna i a-kassan och socialförsäkringssystemen drabbar i hög grad de kvinnor som vi möter, säger Carina Ohlsson, förbundsordförande på Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, till Flamman.
Under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet slopades kopplingen mellan löneutveckling och taket i a-kassan. Detta innebar att taket frös fast, medan priser och löner fortsatte att stiga, och i dag får färre än var tionde löntagare ut 80 procent av sin inkomst vid arbetslöshet. I dag ger a-kassan som mest 14 960 kronor i månaden efter skatt, men hade taket följt löneutvecklingen sedan år 1992 skulle den summan ha legat på 25 905 kronor.
Statistik från SCB visar att tre procent av befolkningen i Sverige uppger att de har ”mycket svårt att få hushållets ekonomi att gå ihop”. Bland ensamstående föräldrar med barn ligger den siffran på 13 procent – i jämförelse med två procent bland hushåll utan barn.
– Det här är ett ekonomiskt våld som är oerhört viktigt att lyfta fram då det har en tendens att i synnerhet slå mot ensamstående mammor, säger Sophia Lövgren, generalsekreterare på riksorganisationen Sveriges makalösa föräldrar, till Flamman.
Ekonomiskt våld är en form av förtryck som kan uttryckas genom ekonomiska hot och begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar. Det kan exempelvis handla om att den ena partnern kontrollerar hur den andra använder sina pengar, vilket i sin tur skapar ett begränsat handlingsutrymme för den personen.

Krävs höjt underhållsstöd

Orsaken till att de mest utsatta grupperna i Sverige har blivit fattigare beror främst på att jobbskatteavdragen har premierat dem som redan har ett jobb, enligt professor Anita Nyberg vid Stockholms universitet. Dessutom har ersättningarna i flera sociala trygghetssystem i princip legat helt stilla under många år. Underhållsstödet för ensamstående föräldrar höjdes exempelvis med 100 kronor för åtta år sedan och ligger sedan dess på 1 273 kronor i månaden.
De satsningar som har genomförts under de senaste åtta åren har snarare bidragit till att cementera inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor. En lokal utredning i Helsingborg visar exempelvis att 96 procent av dem som tar ut vårdnadsbidraget är kvinnor.
– Vårdnadsbidraget går stick i stäv med jämställdhetspolitiken då det går ut på att en av föräldrarna får betalt för att utföra merparten av det obetalda arbetet i hemmet. Människor är självklart fria att upprätta sina liv precis som de själva vill, men att någon vill vara hemma med sina barn ska inte finansieras av skattepengar, säger Sophia Lövgren.
För att vända utvecklingen menar många att det krävs en miniminivå i olika försäkringar och ersättningssystem. Sophia Lövgren vill även se ett höjt underhållsstöd, krav på rätt till heltid och en individualiserad föräldraförsäkring. Detta för att stödja ett jämställt föräldraskap och få ut fler kvinnor i arbete. Professor Anita Nyberg håller med, men sätter ändå sin tilltro till mer långsiktiga lösningar.
– I grund och botten handlar detta om att arbetslösheten måste minska och sysselsättningen öka, avslutar hon.