I januari år 2012 stormade ett tiotal aktivister, från den nazistiska organisationen Svenska motståndsrörelsen, ett antirasistiskt möte i Ludvika i Dalarna. Daniel Riazat, ordförande för Vänsterpartiet i Dalarna, blev slagen med en glasflaska i huvudet och efter händelsen greps tre personer.
För två månader sedan åtalades två av dem. En 29-årig man, ledare för Svenska motståndsrörelsen i Stockholm, misstänktes för grov misshandel och för att ha slagit flaskan i Riazats huvud. En 34-årig man åtalades för ofredande. Den 11 mars inleddes rättegången i Södertörns tingsrätt i Stockholm. En dag senare lades åtalet ned.
– Jag kände på mig att det skulle bli så här, inte minst med tanke på polisens och åklagarnas katastrofala arbete under de här två åren. Sett i ett större sammanhang sänder detta ut en tydlig signal om att det varken går att lita på rättsväsendet eller polisen när det kommer till sådana här frågor, säger Daniel Riazat till Flamman.
Tre olika åklagare
Hanteringen av fallet har kritiserats från flera olika håll. Utredningen har dragit ut på tiden, vittnen har – två år efter händelsen – haft svårt att komma ihåg exakta detaljer och tre olika åklagare har haft ärendet på sitt bord.
Kammaråklagare PG Persson var den första som ledde förundersökningen. I juni år 2013 tog vice chefsåklagare Gun-Britt Ström över. Det var hon som sedan väckte åtal i januari i år. Tre veckor innan rättegången skulle sätta igång överlämnades målet till kammaråklagare Sebastian Flodström. Han lade i sin tur ned åtalet mot 29-åringen, på rättegångens andra dag. Detta då han, efter vittnesförhör, konstaterade att det inte kunde bevisas att 29-åringen hade utdelat flaskslaget.
Under rättegången förnekade även 29-åringen brottet. Han får dock sitta kvar i häkte då han dessutom är misstänkt för våldsamt upplopp efter att ha attackerat den antirasistiska manifestationen i stockholmska Kärrtorp i december förra året.
– Riazat hade lämnat en klar och tydlig beskrivning av händelseförloppet, men i övrigt saknades tillräcklig vittnesbevisning, säger Gun-Britt Ström, vice chefsåklagare på Faluns åklagarkammare, till Flamman och fortsätter:
– De tilltalade hade dessutom inte sagt någonting under förundersökningen så när de väl gav sin version i samband med rättegången klarnade bilden, och de kunde fria varandra lite grann.
Hur ser ni på kritiken som riktas mot hanteringen av fallet?
– Självklart är det inte bra att det har tagit så här lång tid och vi har inlett en dialog med polisen för att undersöka hur detta kunde hända.
Aktivist inte idealiskt offer
Även i Uppsala pågår just nu en uppmärksammad förundersökning med tydliga nazistiska kopplingar. I augusti förra året blev en man vid namn Anders Henriksson misshandlad av nazister mitt i centrala Uppsala. Polisen lät till en början samtliga gå fria – trots att ingen av dem hade förhörts – och i februari i år lades förundersökningen ned.
Efter en nyligen publicerad granskning av Upsala Nya Tidning, där det avslöjas att nazisterna tillhör Svenska motståndsrörelsen och dessutom är misstänkta för upploppen i Kärrtorp, valde dock polisen att återuppta utredningen. Den tidigare motiveringen att det inte går ”att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott”, är inte längre aktuell.
– Det högerextrema våldet tas inte på tillräckligt stort allvar, och när varken polisen eller rättsväsendet förmår skydda dem som utsätts för nazisternas våld så är det ett direkt svek mot dessa människor, säger Aida Paridad, kriminolog och frilansjournalist, till Flamman.
Hon berättar att det inom kriminologin finns en diskussion om ”det ideala offret”. Människor som faller utanför den mallen anses sällan vara lika utsatta och tillskrivs då inte heller samma status, eller får samma sympatier, som andra mer idealiska brottsoffer, oavsett vilket brott de utsätts för.
– En vänsteraktivist är inte ett idealiskt offer och därför beskrivs nazisternas attacker som ett ”bråk” mellan olika extremister. Vänsteraktivisten anses vara en bråkstake, vilket i slutändan kan leda till att den inte får samma stöd från rättsväsendet, säger Aida Paridad.
Enligt Daniel Riazat måste polisen i Dalarna ta på sig ansvaret för att misshandeln ägde rum. Polisen fanns inte på plats i samband med den manifestation som anordnades i samband med det antirasistiska mötet – trots att poliserna visse att nazisterna fanns där, menar han.
– Det är varken första eller sista gången polisen har agerat på det här sättet, och det är inte acceptabelt om vi vill kalla Sverige för ett demokratiskt land. Jag kommer att gå vidare med detta och göra en anmälan mot både polis och åklagare, avslutar Daniel Riazat.
