23,2 procent år 1995. 20,8 procent fyra år senare. 18,3 procent år 2004 och 18,8 procent år 2009. När valresultatet presenterades i söndags stod det klart att Moderaterna hade gjort sitt sämsta val till EU-parlamentet någonsin med 13,6 procent av rösterna. Det är en förlust med över fem procentenheter, i jämförelse med år 2009.
– Stora, etablerade partier med regeringsmakt är alltid förfördelade av EU-valet. Väljarna har en bredare agenda och då är det mer sannolikt att de röstar på ett annat parti och går utanför sina ”vanliga” ramar, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, och fortsätter:
– Dessutom blåser en liberal och rödgrön vind över Sverige, med fokus på miljöfrågor, flyktingpolitik, feminism och jämställdhetsfrågor. Det har inte Moderaterna lyckats fånga upp, utan i stället har man drivit på för ett ja till Europa och ett ökat EU-samarbete – en rörelse som inte riktigt fanns bland väljarna.
Detta kan förklara varför även Folkpartiet backade i EU-valet, medan Centerpartiet och Kristdemokraterna – som har drivit mer EU-skeptiska valrörelser – gick framåt.
Resultatet i EU-valet behöver däremot inte ha någon betydelse för riksdagsvalet i höst, menar Marie Demker. För väljarna är nämligen EU-valet ett helt annat slags val. Här röstar väljarna i större utsträckning på en viss kandidat, eller väljer tillfälligt ett annat parti, i stället för att främst rösta utifrån frågor som rör skatter, jobb och skola.
– Men självklart är inte valresultatet bra för Moderaterna. Det blir ju en förlorarstämpel och ett slags kvitto på att man inte når ut till vissa väljare, säger Marie Demker.

Rödgröna går partier framåt

EU-valets stora vinnare blev Feministiskt initiativ (läs mer om Fi i artikeln nedan), Sverigedemokraterna och Miljöpartiet, som nu är EU-valets näst största parti med sina 15,3 procent. Både Fi och Sd tar sig in i EU-parlamentet för första gången, och får ett respektive två mandat. Jämfört med EU-valet år 2009 ökade Sd med 6,5 procentenheter, till 9,9 procent av rösterna.
Allra störst är fortfarande Socialdemokraterna med sina 24,4 procent. Vänsterpartiet fick 6,3 procent av rösterna – en ökning med 0,6 procentenheter – vilket är V:s första valframgång på 15 år.
– Alla partier ville nog öka mer, men vi har svårare att hävda oss i EU-val än i riksdagsval. Vi är ett EU-kritiskt parti, våra väljare är också det, och jag tror att det leder till att många inte röstar i EU-valet över huvud taget. Sedan har vi även väljare som är positiva till EU, och de röstar på andra partier i EU-valet, säger Aron Etzler, partisekreterare för Vänsterpartiet, och fortsätter:
– Vi måste bli bättre på att förklara att vi både kan vara EU-kritiker och rösta för en bättre politik i parlamentet.
Eftersom dynamiken i ett riksdagsval ser annorlunda ut tror både Aron Etzler och Marie Demker att Vänsterpartiet kommer att gå framåt i höst. Detta trots att både Fi och MP troligtvis också kommer att växa.
– Inför riksdagsvalet tror jag att det blir lättare för Vänsterpartiet att mobilisera den grupp som placerar sig till vänster. Det finns en mer känd politisk skala i ett nationellt val, och det är tydligare var Vänsterpartiet står i olika inrikespolitiska frågor, säger Marie Demker.