”Update på veckans kyl”, skriver Bianca Ingrosso på Snapchat, och lägger upp en bild på sitt kylskåp. Där syns energidrycker, ägg, enorma jordgubbar på en tallrik, och ostar från kändissyskonens matföretag Mino Market – ”av och för personer som kanske tar italienska råvaror på lite för stort allvar”.

Hon är ett av de 50 fall som nu granskas av Konsumentverket och rör kändisar med egna företag, som sömlöst visar upp produkter från dem på sina personliga konton.

Påföljder kan bli vitesbelopp, särskilt vid upprepade övertramp, eller att ärendet tas till domstol.

– Vi vill vara där störst konsumentskada uppstått, och korrigera det. Det är inte uteslutet att vi kan inleda fler ärenden på samma område, säger Maja Rogemyr, jurist på Konsumentverket.

På listan återfinns också stora företag som Volvo, L’Oréal och Santa Maria, i kombination med olika influerare. Ljudboksappen Bookbeat fälldes för ett samarbete man gjort med youtubern SampeV2, där det inte räckte att han skrivit ”i samarbete med Bookbeat” i beskrivningen under sin videodagbok från Thailand.

Företaget skriver i ett mejl till Flamman att de tycker att det är bra att granskningen görs, och att man kommer ”se över sina kontroller”. Volvo skriver att de tar ärendet ”på största allvar”, och ser det som sitt ansvar att utbilda samarbetspartners i vilka regler som finns. Cecilia Tisell, konsumentombudsman, uttrycker ”stor frustration” i Konsumentverkets pressmeddelande om insatsen.

Jag tänker att det symboliserar ett skifte från massmedial marknadsföring, till att använda sig av den trovärdighet och närhet influencers har till sina följare.

”Jag har vid något tillfälle kallat den här branschen för omogen. Det var för många år sedan. Nu ser jag den snarast som en bransch där allt för många tycker sig stå över lagen.”

Flera av företagen och profilerna på den nya listan har myndigheten drivit liknande tillsynsärenden mot tidigare, och att skylla på att man inte kände till reglerna eller lade upp något som privatperson ”duger inte” längre, enligt Cecilia Tisell.

”Det är inga nybörjare vi talar om. […] Få verkar betrakta sig som ansvarsfulla företagare, utan fortsätter konsekvent att nonchalera både reglerna och följarna som reglerna är till för att värna.”

Bingo Rimér, fotografen som intervjuades av Flamman tidigare i år, bedömdes ha varit för otydlig i ett samarbete med sängföretaget Bed Sverige. Konsumentverket påpekar, liksom i flera andra fall på listan, att det inte är första gången man gör en liknande tillsyn mot honom.

Det Maja Rogemyr och hennes kollegor granskar är hur snabbt konsumenten förstår att det är reklam, speciellt i sammanhang där man blandar ”redaktionellt material, personliga åsikter och kommersiella budskap” – vilket dels sker i sociala medie-flöden, men även i tidningar.

– Där ställs det väldigt höga krav på tydlighet, i det här fallet att det måste framgå redan vid en flyktig kontakt att det är reklam. Det är där det har brustit i samtliga ärenden.

Flera av fallen har bedömts som extra problematiska då en stor del av målgruppen är barn och unga. David Cardell är forskare på Stockholms universitets barn- och ungdomsvetenskapliga institution, och har publicerat två rapporter åt Mediemyndigheten om barns bild av och relation till influerare.

– De förstår att influerare kränger saker och synliggör produkter, men kan också ha positiva bilder av dem på andra sätt. Att man är en schysst förebild, och ”vägleder” på ett sätt som för en vuxen står i kontrast till det andra.

Konsten att väva samman säljandet med ”att vara en hygglig vän” ser David Cardell som ett typexempel på hur influerar-logiken fungerar.

– Det ligger i linje med kritisk forskning om samtida kapitalism, hur den väver in känslor och intimitet. Jag tänker att det symboliserar ett skifte från massmedial marknadsföring, till att använda sig av den trovärdighet och närhet influencers har till sina följare, säger han, och fortsätter:

– Det ena liknar en megafon där någon skriker ”hej, jag säljer korv”, det andra är mer en viskning.

Han tycker sig se att betalda samarbeten blivit något influerare pratar öppnare om på senaste år, men att det fortfarande inte är ”så bra som det borde vara”.

– Det är klart jag kan tänka ”vad är det för tid vi lever i?” då och då. Sedan dammar man av nån gammal bok om marknadslogik, och känner att det väl inte är så konstigt att vi är där vi är.

Flamman har sökt Bingo Rimér, Bianca Ingrosso, Djerf Avenue och SampeV2.

Den socialistiska veckotidningen Flamman växer som aldrig förr.

Från att i decennier ha skvalpat runt två till tre tusen prenumeranter har tidningen skapat kvartalsrapporter som skulle göra Elon Musk avundsjuk.

Sedan första numret 2023 har man växt från under 3 000 till över 5 000 prenumeranter.

– Det gläder mig att vår satsning på orädd, rolig och fritänkande journalistik betalar sig. Det här är en laginsats – vi har kul ihop på redaktionen, och det märks på resultatet, säger Leonidas Aretakis.

Flamman har vuxit till en publicistisk storspelare: citerad i riksmedier, närvarande i centrala debattpaneler och med eko långt utanför Sveriges gränser.

Satirtävlingen i januari 2023 uppmärksammades i bland annat Le Monde och Süddeutsche Zeitung, och utlöste attacker i Erdogans närstående tidning Sabah. Tävlingen ledde också till att Flammans chefredaktör tilldelades yttrandefrihetspriset till Lars Vilks minne.

– Folk kastar sig över allt från våra gräv till våra essäer. Vi har en blandning av material som vi är ensamma om, och dessutom en egen ton, säger nyhetsredaktör Jacob Lundberg.

Med den nya tv-satsningen Grillen, och profilerade poddar som Forum, Apans anatomi och Kalam suedi har man dessutom etablerat sig som ett bredare mediehus, som nu dessutom fylls på med Sveriges mest inflytelserika litteraturpodd Gästabudet.

Tidningens nyskapande omslag tas ofta fram i samarbete med samtida konstnärer.

– Det märks att folk verkligen vill skriva hos oss, och säg en annan svensk veckotidning som är så här snygg? säger kulturredaktör Paulina Sokolow.

Flamman har levt många liv sedan starten som socialdemokratisk rösträttstidning i Malmfälten 1904–1906: från VPK-tidning efter partisplittringen 1917, via hårdkommunistisk utbrytare med APK 1977, till dagens oberoende socialistiska röst sedan 1991.

I dag förenar tidningen en självständig utrikeslinje – med enhälligt stöd för Ukraina, skarp kritik mot Israels brutala krigföring och ett lika starkt motstånd mot antisemitism – med en konsekvent solidaritet med arbetande människor.

– Vi struntar helt i vem vi gör förbannad. Våra läsare förväntar sig självständiga ställningstaganden och oväntade ingångar, och vår enda lojalitet är med dem, säger Leonidas Aretakis.

Att spränga 5 000-vallen – en siffra Flamman inte sett sedan 1970-talet – är en historisk händelse. Den firas nu på klassiska Sturehof, grundat 1905, kvällen innan första maj.

– Vår främsta uppgift är att granska överklassen, så varför inte göra det på nära håll.