America Vera-Zavala (i nr. 2 och 6, 2016) och Stefan Sjölander (i nr. 5, 2016) har haft intressanta inlägg i EU-frågan i de senaste numren av Flamman. Vera-Zavala anser att Sverige ska lämna EU medan Sjölander anser att Sverige ska vara kvar i EU och att vänstern måste ”ta sig an EU” och förändra det i grunden. Alltså två helt olika slutsatser, men också två olika åsikter som finns i såväl i Vänsterpartiet som i vänstern i vidare mening.

I en slutreplik skriver Vera-Zavala ”Men det är intressant att EU-frågan fortsätter att vara en het potatis. Det borde man göra något av. Den kan ha en mobiliserande kraft för Vänsterpartiet internt och de medborgare man möter.” Här tycker jag Vera-Zavala sätter fingret på något mycket väsentligt. Jag tror det finns många inom Vänsterpartiet som skulle vilja diskutera hur partiet, vänstern och Sverige borde agera i det ”reellt existerande EU”.
Ett sätt att komma ur den låsning som jag anser vidlåter EU- frågan både i Vänsterpartiet och i Sverige som helhet kan vara att nu efter drygt 20 år ”utvärdera det svenska medlemskapet i EU”. Vad ska det tjäna till kan man ju undra? Men jag anser det finns flera argument för detta. För Vänsterpartiets del så tycker jag att Vänsterpartiets löfte att respektera resultatet i folkomröstning 1994 gör att innan vi kan driva kravet om en ny folkomröstning om ett utträde ur EU så bör det föregås av en utvärdering av medlemskapet. Men det finns fler argument. Det borde egentligen vara självklart att en så stor förändring som det svenska inträdet i EU borde utvärderas efter ett antal år.

Kanske borde en parlamentarisk utredning tillsättas med deltagande av riksdagens partier? En utredning som måste ges ordentligt med tid och borde anlita universitet och högskolor får att ta fram olika underlag samt engagera folkrörelser och allmänhet. Vad skulle till exempel miljörörelsen anse? Antagligen skulle den både se nackdelar och fördelar. Vad anser de unga som har fötts in i EU och alla de som inte hade rösträtt 1994?
Ja, en utvärdering skulle kunna bli en stor, folklig studiecirkel och skulle förankra ett kommande beslut. Med tanke på det över tid minskade antalet medlemmar i de politiska partierna skulle det också öka den demokratiska trovärdigheten. Utvärderingen och de olika tolkningarna av denna skulle aktualisera frågan av de olika alternativen och vägarna framåt som till exempel ett svenskt ensidigt utträde ur EU.