I går gick en rad centrala avtal ut. I skrivande stund finns inget avtal på plats. Vissa fackförbund, som Handels, har tidigare sagt att man siktar på ett nytt avtal 31 mars. I andra förhandlingar är tonläget – i alla fall just nu – kärvare:
– Förhandlingsläget är fortfarande mycket komplicerat, mer komplicerat än på många, många år. Just nu finns egentligen inte så mycket mer att berätta, säger Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande, i ett uttalande i onsdags.
Orsakerna till det som många upplever som ett svårt läge och en ”stökigare” avtalsrörelse är flera.
– I grund och botten tycker vi att det borde ha funnits en LO-samordning. Av olika skäl gick det inte den här gången, säger Peter Sjöstrand, vice ordförande i Målareförbundet och förhandlingschef, till Flamman.

”Kortsluter systemet”

6F har i stället valt att samordna sig med vissa gemensamma krav, bland annat löneökningar på 3,2 procent.
I ett uttalande sa du tidigare att du aldrig varit med om en motpart som varit så dåligt förberedd?
– Det stämmer. Det känns som att de har väldigt tunt på fötterna. Vi har haft svårt att komma i dialog med dem.
Är det en taktik eller är de helt enkelt dåliga?
– Det är svårt att veta. Det vi kan se nu, som vi kanske inte visste vid tillfället du refererar till, är vilka deras yrkanden är. Normalt har två parter flera olika yrkanden. Man kan mötas, byta yrkanden mot varandra, man har något att laborera med. Det Målaremästarna har gjort är att de har ett enda yrkande. Det kortsluter hela systemet.
I korthet vill Målaremästarna att företaget Målarestatistik, som ägs av båda parterna, bara ska ta ut mätavgift från de företag som använder sig av ackordslöner. I praktiken skulle det ge konkurrensfördelar till företag som inte har ackordslöner, menar Målareförbundet. Peter Sjöstrand kallar det för ”ett generalangrepp” på huvudlönesystemet med ackordslöner.
– Det kommer att erodera sönder, det kommer att gå fort och det kommer innebära lönesänkningar för våra medlemmar.
Enligt Peter Sjöstrand skulle det innebära lönesänkningar för majoriteten av Målarnas medlemmar om ackordslönesystemet försvann.
Han håller med om att det är en stökigare avtalsrörelse än vanligt.
– Det är en ganska aggressiv arbetsgivarpart som vi möter från alla håll och kanter. Att Byggnads nu varslar är ett bevis på att de upplever den frustration som vi känner gentemot vår motpart.
– Även om det formuleras på lite olika sätt så upplever vi att angreppen slår mot samma sak, mot prestationslönesystemet.

”Stökigt av flera skäl”

Hallå där…

… Helle Klein, chefredaktör för Dagens Arbete, om avtalsrörelsen.
På torsdag (i går) går ett stort antal avtal ut. Just nu tycks inget avtal vara underskrivet och på flera håll tycks parterna stå långt ifrån varandra. Tror du vi får se flera konflikter inom kort?
– Det vet man aldrig när det gäller avtalsrörelser. Just nu är det mycket som står och väger vad gäller industrins avtal. Parterna är nog mycket måna om att de ska lyckas komma överens men samtidigt har arbetsgivarna nyss givit ett skambud som facken i industrin sa blankt nej till så vi får väl se hur det går.
– IF Metall och industrifacken brukar inte strejka så ofta och de har en enorm strejkkassa på flera miljarder kronor och skulle kunna stänga svensk industri i två veckor typ. Inom andra branscher strejkas det oftare – exempelvis inom byggsektorn.
Vad skulle det innebära om industrifacken gick med på flexibilitet exempelvis i form av möjlighet att göra lokala avsteg från kollektivavtalet? Kommer vi att få se det också på andra håll?
– Det hoppas jag inte de gör för det är oerhört viktigt att hålla på kollektivavtalen. Sen finns det alltid stor flexibilitet inom kollektivavtalen men arbetsgivarna ska inte kunna spela ut arbetarna mot varandra genom att genomföra alltför stora lokala avsteg.
Många anser att den här avtalsrörelsen hittills har varit stökigare än vanligt. Vad beror det på i så fall?
– Den är stökig av flera skäl:
• Den bristande LO-samordningen och ifrågasättandet av industrinormen.
• Somliga arbetsgivares förkärlek för sifferlösa avtal.
• Borgerliga politikers hot om att lagstifta om sänkta lägstalöner.
• Minusräntan och den svårförutsebara ekonomin. Dock har ju Konjunkturinsitutet i sin senaste rapport slagit fast att svensk ekonomi går som tåget och att Sverige är på väg in i högkonjunktur – därmed borde inte industrifackens lönekrav vara orimliga.

UPPDATERING: Torsdag kväll meddelade parterna inom industrin att man kommit överens om ett ettårigt avtal med 2,2 procent löneökning. Arbetsgivarsidan fick inte igenom några krav på möjlighet till lokala försämringar.