Rätt till heltid är en het politisk fråga. Men vilka alternativ finns för att förverkliga det? I Norge kan anställda kräva en anställning som motsvarar det de faktiskt jobbar.
– Vi ville att arbetsgivaren skulle erbjuda en tjänst baserat på hur mycket man faktiskt jobbar och inte vad som står i ens kontrakt, säger Kirsti Bergstø, från Sosialistisk Venstre.
Den svenska regeringen har rätt till heltid som en prioriterad fråga. Däremot vill man inte lagstifta utan att parterna på arbetsmarknaden löser det. Vänsterpartiet menar att det inte räcker och har lyft fram heltidslagstiftningen i Norge som ett gott exempel. Där har anställda rätt att få en mer omfattande anställning om man kan påvisa att man arbetar mer än vad som står i ens anställningskontrakt.
För att ta ett exempel: En person som har en anställning på 60 procent, men som under en ettårsperiod blir inringd på extrajobb och i praktiken arbetar 80 procent, kan kräva att arbetsgivaren erbjuder en 80-procentig tjänst.
Men hur fungerar det egentligen i Norge?
– Rätten till deltid var stark i Norge, men rätten till heltid var svag. Då ville vi sno runt på den logiken, säger Kirsti Bergstø, arbetsmarknadspolitisk talesperson i norska Sosialistisk Venstre, SV.
Lagstiftningen kom till under den tidigare rödgröna regeringen i Norge, som SV var en del av. Den var en av flera åtgärder för att minska ofrivilligt deltidsarbete.
– Vi ville att arbetsgivaren skulle erbjuda en tjänst baserat på hur mycket man faktiskt jobbar och inte vad som står i ens kontrakt, fortsätter Kirsti Bergstø.
Norska LO positivt
Norge var 2013, när den nya lagstiftningen infördes, det land i Norden med högst andel deltidsarbetande. Enligt norska LO finns ingen statistik över hur många som utnyttjat möjligheten att kräva en mer omfattande tjänst.
– Det vi ser är att deltidsarbetandet bland unga kvinnor har sjunkit betänkligt de senaste tio åren. Men det finns inga siffror på vilken direkteffekt som den nya lagen har haft, säger Peggy Hessen Følsvik, förstesekreterare i norska LO.
Men hon tycker att lagstiftningen har fört med sig många positiva effekter. Framför allt när det gäller att stärka fackligt förtroendevalda på lokal nivå. Ofta kommer parterna överens innan fallen hamnar i domstol.
Nu har vänstern i Sverige börjat snegla på den här lösningen. Är det något för andra länder att ta efter?
– Jag har tidigare samarbetat med exempelvis Handels i Sverige där deltid är ett stort problem. Jag tror att alla grepp som kan bidra till att vi får en heltidskultur är bra.
Ändra normer
Både Kirsti Bergstø och Peggy Hessen Følsvik återkommer till att mycket handlar om att ändra normer kring heltid. Precis som i Sverige finns statistik som visar att den del av handeln i Norge som är kvinnodominerad, som detaljhandeln, har en hög andel deltidsarbetande, medan det sällan är något problem att få arbeta heltid i exempelvis sportbutiker, som domineras av manliga anställda. Samtidigt poängterar de båda att det är en grundläggande jämställdhetsfråga att ha ett arbete som man kan försörja sig på.
Den tidigare norska regeringen avsatte 75 miljoner kronor till projekt i kommuner som handlade just om att stärka heltid som norm.
– Regeringen måste också gå in där man kan ställa krav, som till exempel den offentliga sektorn. Där drev vi ett krav på att reducera antalet deltider på sjukhus med 20 procent. Vi nådde inte ända fram, men många fick heltidsanställningar, säger Kirsti Bergstø.
Båda problematiserar också att skilja på ofrivillig och frivillig deltid.
– Man väljer ju inte i ett vakuum. Är det frivilligt om man har en familjesituation där du måste jobba deltid för att få familjelivet att fungera?, säger Peggy Hessen Følsvik.
Hon tror att en heltidsnorm är bra för alla parter, inte bara de anställda.
– Man får ett helt annat arbetsliv när man har en stab med heltidsarbetande på plats än när arbetsgivaren ska ägna en stor del av sin energi åt att jaga rätt på vem som ska arbeta den dagen.
Olika vägar till heltid
Det finns olika modeller för hur rätt till heltid skulle kunna bli verklighet. I Sverige har Kommunal fått igenom skrivelser i kollektivavtal där parterna ska arbeta för rätt till heltid. Det arbetet pågår just nu. För drygt tio år sedan kom utredningen Stärk rätt till heltidsanställning som den dåvarande socialdemokratiska regeringen beställt. Där föreslogs en lagstiftning om heltid som norm, med vissa undantag. Den försvann dock när det blev regeringsskifte.
TCO har inte officiellt tagit ställning till den norska modellen, men TCO:s chefsjurist, Lise Donovan tycker det vore intressant att titta mer på det.
– Det är tilltalande att inte ha en tvingande lagstiftning men om man kan se att en person de facto jobbar mer än sitt arbetstidsmått över en längre period så är det rimligt att få det högre måttet.
TCO håller just nu på att ta fram ett jämställdhetspolitiskt program och det här är en av frågorna man kan komma att titta på. Lise Donovan påpekar att det, förutom möjligheterna att kunna försörja sig själv, handlar om möjligheterna att kunna styra över sitt eget liv.
– Det är jobbigt för individen och svårt att planera om man ständigt väntar på att bli inringd.
