Du möter nån på gatan och kollar den i ögonen för det är så du gör. Du möter blick. Det har du alltid gjort och det kan ibland leda till väldigt roliga saker och ibland till lite jobbiga situationer. Det kan reta upp folk eller få dem att tro att du vill gifta dig med dem och föda deras barn t.ex. Ibland säger du också tydliga hej till vissa, ibland bara för att du vill men ibland också för att du tycker att det är viktigt att de har sett dig och för att det då är mindre chans att de kommer att döda dig. Ibland säger du tydliga hej till nån för att visa att du har sett den och att personen ska förstå att det är väldigt liten chans att du kommer att döda den. Risk inte chans. Sånt där syns på ögonen inbillar du dig. T.ex om du möter nån på en parkväg i mörkret.

Du säger också åt ditt barn att möta blicken på en granne som skrämmer. Varför då frågar barnet? För att du ska visa att du inte är rädd. För att du ska visa att du har sett den där personen och att den inte ska tro att du inte vet vem den är. Du finns. Du ser saker liksom. Så säger du till barnet och tänker för dig själv att det kanske är en farlig metod egentligen. Du vet inte, men du kan inte säga åt ditt barn att vara rädd för en granne. När barnet var mindre lärde du det att skrika om nån var farlig. T.ex en gång i en bassäng längst ner under däck på en båt till Tallinn. Du kunde inte följa med in i omklädesrummet men fick så dålig feeling att du sa: Om nån av de här gubbarna här i inne gör nåt mot er så skrik bara det högsta ni kan. Vadå sa barnet och barnets kompis. Vadå? Vad skulle de kunna göra? Jag vet inte, sa du fast du visste, men om ni känner att det händer nåt konstigt och läskigt, om de t.ex bara kollar på er på ett sätt som gör att ni känner er rädda så skrik. Så kommer jag. Det blev lite konstig stämning av den där uppmaningen. Du verkade vara en gök liksom men det tänkte du att det fick vara värt. Det går inte att riskera någons hela livsglädje för att inte verka vara en gök.

Men om du möter en hund så försöker du att aldrig kolla den i ögonen för hundar gillar inte det har du hört. De blir arga då och kanske tappar kontrollen helt liksom. Men egentligen struntar du i det och tänker att de ändå ser på dina ögon att du är snäll. Att du har lite extra hundkänsla och så. Du är som grizzlyman i det avseendet. Kommer antagligen sluta uppäten av ett par taxar utanför hemköp i Bredäng.
Okända bäbisar kollar du i ögonen jättemycket och pratar helst också med. Katter också. Och tur att du mötte blicken den där gången för ett tag sen fast du kanske tappade kontrollen helt liksom. Riktig tur.