I fredags meddelande chefredaktör Eric Rosén att medieplattformen Politism läggs vilande från och med den 1 oktober 2018. Ägarna i form av Schibsted (Aftonbladet), LO och Kommunal, har valt att inte investera mer i sajten som var tänkt att bära sig själv. Men idén om att ett projekt som Politism skulle generera pengar var en något dum idé från början. Satsningar på vänsteropinion kostar och LO och Kommunal har fått extremt mycket opinionsbildning till sin egen favör för pengarna. En huvudsaklig målgrupp mellan 18–35 år som nås i hög utsträckning och 250 000 besökare i veckan. Jämför med hur högern pumpar in pengar i tidningar och plattformar som Fokus, Axess och Kvartal – som upprätthåller och bildar opinion för högern. 

Politism har sedan 2013 har varit en plattform för nya skribenter, en smältdegel av texter som bevakat allt från vegokultur, arbetsmarknadens villkor inom modeindustrin och iakttagelser av politiska företeelser i populärkulturen till stora strategiska frågor om arbetsmarknaden utifrån ett stadigt fackligt perspektiv, med ett ständigt fokus på klassfrågor, antirasism och feminism. Alltid på ett tillgängligt sätt.

Det var Politism som lyfte frågan om ojämlikheten långt innan Thomas Piketty blev hajpad av svensk arbetarrörelse, det är Politism som på ett väldigt lättbegripligt sätt lyft systemperspektivet på klimatfrågan och det är Politism som skapade en arsenal av argument att använda mot sänkta ingångslöner, långt innan sådana förslag stod på några valplakat från något av Allianspartierna. De som påstår att Politism inte har fört den politiska debatten åt det ekonomiska vänsterhållet vet inte vad de pratar om.

Kritiken mot Politism, som inte varit den partimegafon för S som LO-ombudsmännen och kanske hade hoppats på, har funnits länge. Politisms skribenter var till exempel några av de starkaste kritikerna av S valstrategi 2018. Politism har även varit en central röst i kritiken av Socialdemokraternas svajiga inställning till vinster i välfärden. Dessutom har man deltagit i den ekonomiska debatten och förorda mycket större investeringar i välfärd och infrastruktur. För detta har man naturligtvis fått skit.

Kritiken mot Politism, som inte varit den partimegafon för S som LO-ombudsmännen och kanske hade hoppats på, har funnits länge.

Det är mot den bakgrunden nedläggningen måste ses, även om vi såklart inte vet allt om spelet bakom. Jag ogillar GAL-TAN-skalan på grund av att den bygger upp en falsk motsättning mellan progressiv ekonomisk politik och politik som rör mänskliga rättigheter. Men – nedläggningen av Politism kan förstås som ett sätt att försvaga GAL-vänstern inför de stora vägval som arbetarrörelsen, och framförallt Socialdemokraterna står inför efter valet.

Att vänstern är underrepresenterad i medielandskapet är ingen hemlighet och att Public Service filtreras via den rådande högerströmningen gör det inte lättare. Att LO, trots att man är en av världens rikaste fackföreningsrörelser väljer att lägga ner ett av de mest framgångsrika opinionsbildande projekten de senaste åren kommer visa sig vara ett stort strategiskt misstag.

Nu får vi som är kvar försöka fylla Politism-skorna.