Första augusti infördes krav på tillstånd för ”passiv insamling” i Eskilstuna. Kravet gäller på särskilda platser och tillståndet kostar 250 kronor. Att bryta mot kravet kan innebära böter mellan 200 och 4 000 kronor.
Therese Lekander, som arbetar på Eskilstuna stadsmission, berättar att av de hon varit i kontakt med som tigger har samtliga beviljats tillstånd. Men de har också berättat hur personer och förbipasserande beter sig aggressivt och hotfullt.
– Redan sedan det stod i tidningen om att det skulle bli tillståndskrav så började folk hotfullt försöka få bort dem från platser där de sitter även om man inte behöver ha tillstånd just där. De höjer rösten, har spottat på dem och visar med armar och händer och kräver att få se tillstånd, säger hon.
Therese Lekander berättar vidare att många av de som tigger blir rädda för att de upplever att personerna är nära att bruka fysiskt våld, men också att den rädslan, och att behöva utstå hot och trakasserier, är någonting som pågått länge.
– Det är viktigt att lyfta att de är vana vid hot och våld. Framförallt är kvinnorna utsatta för sexuellt våld och förtryck. När någon kommer och skriker så blir de rädda för det. De har mycket i bagaget och blir livrädda när någon är hotfull, för de har varit med om så mycket.
Enligt Therese Lekander är det framförallt en fråga om att hoten ändrat karaktär, snarare än att förekomsten har ökat, sedan kravet om tillstånd började komma på tal.
– Folk var lika hotfulla förut, men nu har man fått vind i seglen. ”Jag hade rätt från början, nu ska jag skicka iväg dem”, tänker folk. Nu tror man sig ha rätt till att göra så, säger hon.
Stadsmissionen i Eskilstuna har sedan länge kritiserat tillståndskravet.
– Vi var rädda att utsattheten skulle öka vilket den har. Romerna har varit förföljda i 500 år och de är vana att bli förtryckta, så de accepterar läget. Och det är svårt att anmäla när man är rädd för myndigheter, säger hon.
Men enligt kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, socialdemokraten Jimmy Jansson, är det svårt att komma åt enskilda individers beteende.
– Det är klart att det är beklagligt men vi lever i ett samhälle där individer har ansvar över sina handlingar och det är en viktig princip som gäller även här. I generella termer kan man ju inte låta bli att bedriva politik bara för att det finns knäppskallar som inte förstår hur man beter sig. Håller man på med sån här skit är det nära att man själv går över gränsen till brottslighet, säger han.
Jimmy Jansson menar precis som Therese Lekander att problemet var utbrett redan tidigare och vill uppmana till att polisanmäla personerna som beter sig hotfullt. I övrigt menar han att kommunen inte har ansvar över situationen, utan hänvisar till polisen.
– Har man beviljats tillstånd står man under polisens skydd. Kommunen har tät och nära kommunikation med polisen och vi har mycket information till allmänheten om hur det fungerar och vad som gäller. Men de som verkligen behöver nås brukar inte vara mottaglig för den informationen ändå, säger han.
