Domedagsvalvet på Svalbard ute i Norra ishavet. Mer än hundra meter in i urberget, förpackade i permafrosten finns människans biologiska liv arkiverat. Det rör sig om ungefär fyra och en halv miljon fröprover från världens alla hörn som förvaras här i händelse av ett katastrofscenario.
Filmaren och konstnären Jumana Manna har varit där och följer i sin film Wild relatives frönas och jordbrukets historia. Det är en resa som går från Svalbard till Bekaadalen i Libanon och det sönderhärjade Aleppo i Syrien.
Vad har du lärt dig under arbetet med den här filmen?
– Massor av saker. Filmen har bland annat varit ett sätt för mig att förstå mer om allt som sker i Syrien och vilken roll som jordbruket och bönderna i Syrien har spelat. Hela arbetsprocessen har kretsat kring olika motsättningar. Som relationen mellan lokalt jordbruk och den globala marknaden till exempel.
Är det där konflikten ligger? Mellan det lokala och det globala?
– Det finns många olika konflikter. Ett stort problem med uppkomsten av det moderna industriella jordbruket var att det skedde helt ovanifrån. Jordbruksverken kom till bönderna och sa ”de här fröerna ska du odla” och försökte standardisera marknaden vilket givetvis tjänade storföretagen, men knappast bönderna själva. I dag finns det flera initiativ som handlar om att återställa dessa saker, men mycket av skadan är redan skedd. Och hela mentaliteten från den så kallade gröna revolutionen lever kvar.
”Den gröna revolutionen” myntades av William S. Gauld, ledaren för det amerikanska biståndsprogrammet USAID, i ett tal 1968. Men Gaulds och USA:s revolution skulle inte vara ”en våldsam röd revolution som i Sovjetunionen”, istället skulle den amerikanska kapitalismens ideologi få fäste i utvecklingsländerna genom export av den senaste tekniken inom jordbruksindustrin. Om världens fattiga bönder kunde få tillgång till utsäden med hög avkastning och högteknologiska maskiner – och på så vis kunna tjäna ett litet överskott på sitt hårda arbete – skulle de även bli mer entreprenöriella i sitt tänk och aldrig mera vända ansiktena mot Moskva eller Peking.
Bakom den stora tilltro till teknikens och marknadsekonomins dragningskraft hade Gauld flera av landets starkaste affärsdynastier bakom sig, inklusive både Rockefeller och Ford-stiftelsen, som pumpade in pengar i detta ”utvecklingsarbete”. Men målet med den gröna revolutionen handlade inte bara om att sprida kapitalismen som ideologi utan också om att skapa fler kapitalistiska marknader och hålla befolkningen i schack.
– En förutsättning för att kontrollera befolkningen är att kontrollera vad och hur man odlar. Annars riskerar ju bönderna att bli självförsörjande. Dessutom ändrade makthavarna därmed jordbrukets fokus från att bönderna odlade för att försörja sig själva och lokalsamhället till att odla för att exportera livsmedel utomlands. På så vis införlivade man självförsörjande landsbygdsområden i den kapitalistiska marknaden. Det handlade alltså inte bara om att ”lyfta dem ur fattigdom” utan den gröna revolutionen var en del av Kalla Kriget-strategin.
Resultatet av den gröna revolutionen har blivit att vi idag har långt färre variationer och mindre mångfald bland grödorna, något Jumana Manna ser som en av vår tids stora ödesfrågor.
– Om du inte planterar om frön från säsong till säsong så försvinner fröna för alltid. Visst, några av dem finns förvarade i olika fröbanker, som på Svalbard till exempel, men de distribueras inte eller återplanteras. De går inte igenom några livscykler eller anpassar sig till jorden och det förändrande klimatet. Ungefär två tredjedelar av världens frövariationer har förlorats på grund av standardiseringen av frömarknaden och bönder tvingas idag använda dessa frön istället för att återplantera lokala. Så istället för en ändlös variation av tomater finns det nu ungefär tjugo olika sorter.
Varför är det något dåligt? Är det inte de bästa variationerna av tomater vi förädlat fram som återstår?
–Nej. Säg att det bryter ut sjukdom bland tomaterna som slår ut tio av dessa och sedan en torka på det. Då är alla tomater förlorade! Så mångfald är extremt viktigt för att matproduktionen ska kunna fortsätta. Om du inte har mångfald så riskerar till slut hela mänskligheten att gå förlorad.
