Den 11 februari i år publicerar factoringföretaget ABS Factoring en artikel på sin hemsida. ”Skär ned på företagets kostnader och höj effektiviteten”, skriver de, och syftar på hur företag kan utnyttja distansarbete för att effektivisera kostnaderna. Det är, minst sagt, ett uttalande som ligger mitt i tiden.

Inte bara har Internetsstiftelsens studie Svenskarna och internet 2020, som citerats fltigit de senaste månaderna, konstaterat att nio av tio svenskar vill fortsätta arbeta hemma efter pandemin, utan stora företag som Spotify, Microsoft, Vattenfall och konsultbolaget Sweco har också meddelat att de kommer att införa mer distansarbete framöver, oavsett restriktioner.

– Hela arbetsplatsnormen håller på att förändras, säger Annica Hedbrant om hur stora delar av den skrivbordsarbetande befolkningen går en ny tid till mötes.

Hon är utredare i arbetsmiljöfrågor på Unionen och har under pandemin arbetat fortlöpande med frågor kring hemarbetet. Genom dem har hon noterat att allt fler vill arbeta hemifrån i viss utsträckning fortsättningsvis, men också de brister i arbetsmiljön som uppkommer i förflyttningen från kontor till hem.

– Det har varit variationer i vad man upplevt som försämrat under pandemin, men en del handlar om den fysiska arbetsmiljön och det beror på vad man har för förutsättningar hemma. Man kan bo litet och trångt och inte få plats med ytterligare möbler. Man kanske sitter hela dagen och får ont i axlarna, eller så borrar grannen, säger hon.

Den andra delen gäller den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Att många känner sig isolerade och ensamma, saknar sina kollegor och stöd från arbetsgivaren. Sammantaget, menar Annica Hedbrant, är det en enorm förändring i hur arbetet utifrån arbetsmiljöfrågorna ska organiseras.

– Riskerna med distansarbete ökar med omfattningen av det. Ett omfattande distansarbete är ett stort ansvar för arbetsgivaren, säger hon.

Men att det är arbetsgivarens ansvar råder det inga tvivel om. Det är de som ska uppfylla kraven på såväl den sociala som den organisatoriska och fysiska arbetsmiljön.

– Ansvaret arbetsgivaren har över arbetsmiljön gäller mot arbetstagaren oavsett var den befinner sig när arbetet utförs, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom organisatorisk och social arbetsmiljö på Arbetsmiljöverket.

Där följer de noga utvecklingen i och med de nya hinder som ett utökat distansarbete innebär för att undersöka arbetsmiljön.

Men det finns också gränser för hur långt arbetsgivarens ansvar sträcker sig. En föreskrift från myndigheten som kom strax innan pandemin bröt ut reglerar arbetsplatsens utformning i detalj, som lokaler, fönster, inomhusklimat och belysning, vilket inte gäller vid hemarbete.

– Arbetsgivaren kan inte komma hem till någon och bygga om. Det kravet går inte att ställa. Men med det sagt gäller alla andra delar. Det systematiska arbetsmiljö­arbetet, hur vi ska sitta, stå och röra oss. Och även arbetstiden och arbetsbelastningen. Det finns exempelvis risker med att man jobbar väldigt sent, säger Ulrich Stoetzer.

Möten kan spelas in och programvaror kan automatiskt lagra information som man är omedveten om

Just arbetsbelastningen, och hur den påverkas av hem­arbetet, är en fråga som återkommer i en rad undersökningar. I Sverige har de pekat åt lite olika håll: en tredjedel mår sämre, de flesta sover mer, några påverkas inte alls i fråga om arbetsbelastning och effektivitet. På andra håll ser siffrorna dock annorlunda ut. Enligt en studie vid Stanford-universitetet var hem­arbetarna 13,5 procent mer effektiva och 9 procent mer engagerade. Det amerikanska gigföretaget Airtrasker undersökte tusen heltidsanställda amerikaners produktivitet och utgifter och kom fram till att distansarbetarna arbetade 1,4 dagar mer per månad, och hade mer produktiv arbetstid per dag.

– Vi har hört liknande. Att man blir mer effektiv för att man inte blir störd, säger Ulrich Stoetzer.

Arbetsgivaren får anställda som producerar mer och effektivare, ett mer begränsat arbetsmiljö­ansvar och dessutom betydligt lägre kostnader för lokaler när kontoren kan slimmas ned. Som ABS Factoring uttrycker saken: ”billigare än någonsin”. När allt fler flyttar hem kontoret, blir också frågan om vem som egentligen betalar för arbetsplatsen hängande i luften.

– Det handlar ju om avtal. Men vi har inte någon åsikt om vem som ska stå för kostnader. Min gissning är att det i dag är oklart, säger Ulrich Stoetzer.

Annica Hedbrant på Unionen vill dock vara noga med att poängtera vikten av att förhålla sig till det europeiska ramavtal, som är antaget av de centrala parterna i Sverige och som bygger på principer av frivillighet i distansarbete, och att det inte ska innebära sämre förutsättningar för arbetstagaren.

– Om en arbetsgivare inte vill ha fysiska arbetsplatser måste det riskbedömas utifrån arbetsmiljöregelverket, både generellt och utifrån enskilda förutsättningar. Ekonomi, ergonomi, anpassning och arbetsbelastning, organisatoriska och sociala risker. Och sedan ska man komma överens om hur arbetstagaren ska kompenseras för kostnader som kan uppstå utöver nödvändiga arbetsmiljöåtgärder, säger hon.

Men det finns ytterligare en dimension till distansarbetet. När arbetsplatsen i allt högre utsträckning utgörs av det digitala hamnar frågor om integritet och datainsamling i fokus. Victor Bernhardtz, som är kollega till Annica Hedbrandt på Unionen, är utredare och ombudsman för digitala marknader och arbetar med integritet i arbetslivet i en digitaliserad arbetstillvaro och med plattformsföretag inom gigekonomin.

– Det är verkligen inte bara tjänstemännens arbete som digitaliseras. Arbetsverktygen uppgraderas till att bli mer digitala överallt. Målet för många företag är den smarta fabriken med ett mer effektivt produktionssätt genom datainsamling. Och data är väldigt mycket värd för den som kan hantera den, säger han.

Victor Bernhardtz berättar att det stora intresset för data och datadrivna produktionssätt från främst konsumentföretag också skapar incitament att samla in mer data från arbetsverktyg.

– Data kan samlas in samtidigt som verktyget används, även om bruket av verktyget inte förändras. Det kan vara allt från mobiler till långtradare. Plötsligt finns metoder för att i stor skala mäta antal mejl per dag och bränsleförbrukning. Det kan användas för att öka produktiviteteten men man får också tänka sig för, okunskapen är stor, säger han.

De främsta riskerna med insamling av data handlar om integriteten och brott mot GDPR. Det är en pågående utveckling inom mer eller mindre alla branscher, men i och med pandemins påskyndande av skrivbordsarbetande på distans har frågan blivit allt mer akut. Inte minst vad gäller nya former av övervakning från arbetsgivare.

– Från Storbritannien och USA har jag fått rapporter från fackliga kollegor om att det förekommit en ökning av arbetsgivare som exempelvis vill installera en programvara i webbkameran som kontrollerar att man jobbar. Då tar kameran en bild var femtonde sekund för att kontrollera den som arbetar på distans. Sådan real­tidsövervakning kanske man kan motivera om arbetet medför stora säkerhetsrisker. Men i de här fallen rör det sig snarare om kontroll för kontrollens skull, säger Victor Bernhardtz.

Han tror dock inte att förekomsten av den typen av övervakning är lika vanlig i Sverige. Men även utan extrema kontrollåtgärder från arbetsgivaren finns risker med den digitaliserade arbetsplatsen.

– När en hög andel av arbetet utförs digitalt finns alltid en risk. Möten kan spelas in och programvaror kan automatiskt lagra information som man är omedveten om. Generellt kan man säga att en ökad nivå av kontroll innebär en ökad risk för att den personliga integriteten prioriteras ned i förmån för något annat. När är det motiverat? Det kan skilja sig oerhört.

Victor Bernhardtz tror att insamlingen och digitaliseringen bara kommer att fortsätta att öka, i allt högre takt. Med det kommer också allt starkare krav på att fackliga organisationer höjer kunskapsnivån för vad datainsamling på arbetsplatsen innebär för de anställdas integritet.

– Mitt grundråd till arbetsmarknadens aktörer är att göra som man alltid gjort. Förhandla, förankra och se gemensamt över hur ny teknik kan komma alla till gagn.