Vänsterpartiets programkommission har publicerat några tankar inför den programrevision som ska beslutas om på nästa års partikongress. Det är bra. Och där finns en del annat att glädjas åt: som att de nio ledamöterna skriver att vänstern behöver ett långsiktigt projekt med en egen grundberättelse som tar över dagordningen från högern. Och som att socialismen innebär en gemensam och personlig frigörelse.

Men jag har tre invändningar:

Att marknaden görs till huvudfiende och inte kapitalismen. De nio skriver att grundberättelsen ska handla om den ”ineffektiva marknaden” och den ”rationella socialismen”. Formuleringen luktar planhushållning. För ett parti som säger sig bygga på marxismens tanketradition är det kapitalmaktens förtryck som ska bekämpas och den arbetande människans frigörelse från främlingskap (alienation) som ska befrämjas. Marknaden fungerar inte inom utbildning, vård och omsorg. Men den kan vara ganska effektiv för konsumtionsvaror om den styrs politiskt med hjälp av skatter och subventioner. Vårt absurda svenska skolsystem är för övrigt ingen ”marknadsskola”. Att staten ger koncession åt kapitalister att driva skolor finansierade av skattemedel är ingen fungerande marknad. Snarare är det kapitalistisk planhushållning.

Min andra invändning gäller att begreppet socialism aldrig definieras. För mig innebär (den frihetliga) socialismen att de arbetande och samarbetande människorna tar makten och ägandet från kapitalisterna i företagen. Visst är vi för att staten, regionerna och kommunerna ska äga mer. Men det kan inte skapa någon långsiktig berättelse. För om vi lyckas öka det offentliga ägandet kan nya majoriteter i nästa val åter privatisera.

Min tredje invändning gäller frånvaron av ett internationellt perspektiv. Att Sverige ska lämna EU eller att ”unionen på sikt måste upplösas” som det stod i ett tidigare programförslag kan vi nu inför extremhögerns framgångar och Brexit nu hoppeligen överge. EU har stora demokratiska underskott och unionen måste i grunden reformeras på det sätt som krävs av stora delar av den europeiska vänstern. Men EU har också blivit mer progressivt på senare tid: skatteflykten bekämpas. Jämställdheten befrämjas inte minst på grund av våra partikamraters insatser. EU:s klimatpolitik är långt bättre än den svenska högerregeringens. Partiet bör också driva på för ett demokratiserat FN med bland annat en bättre parlamentariskt förankrad generalförsamling och ett säkerhetsråd som speglar nutidens geopolitiska läge i stället för det från 1945.

Hoppas nu att vi ska få en bred och öppen debatt i partiet inför nästa kongress!

Johan Lönnroth, vice partiordförande för Vänsterpartiet 1993–2003.