Med sina 800 miljoner smarttelefon-användare av 1,41 miljarder tillfrågade medborgare 2021, har landet tillgång till en stor volym digital information som till stora delar är tillgänglig för myndigheterna: lagen skyddar konsumenternas privata information, men den böjs ofta av ”statsmässiga skäl” – till exempel ifråga om hälsa. Det finns till och med en särskild lista med regler enbart för bioteknologi, som uppmuntrar till samarbete mellan företag, forskare och lokala myndigheter. Och deras nära samarbete lockar investerare: flera bioteknologiska genombrott har skett, såsom automatisk språkbehandling, vilket gör det möjligt att analysera medicinska uppgifter för att kunna förutse resultaten i kliniska tester och på så sätt reducera kostnaderna och göra dem mer tillförlitliga.

Landet har även en stor grupp utbildade arbetare. Varje år tar ungefär 1,4 miljoner ingenjörer examen – sex gånger fler än i USA –, varav minst en tredjedel inom artificiell intelligens.³ Som den japanska näringslivstidningen Nikkei Asia påpekar är Kina ”utan konkurrenter vad gäller antalet forskningsartiklar om artificiell intelligens, långt före USA i kvantitet och kvalitet.” ⁴ Baidu, Tencent, Alibaba och Huawei figurerar numera bland de tio största företagen i världen i denna bransch.

Automatiska tjänster accepteras av befolkningen för att ersätta arbetskraft som saknas i hotell, sjukhus och banker: det är inte ovanligt att receptioner bemannas av robotar.

Dessa ansträngningar leder ibland till praktiska lösningar som överträffar redan existerande globala modeller. Det är till exempel fallet med videodelningsappen Tiktok, men även ”molnet” Alibaba, som är ledande inom e-handel och som numera erbjuder 62 olika tjänster baserade på artificiell intelligens. Det ska jämföras med konkurrenten Microsoft Clouds 47 tjänster. Dessa intelligenta chat-applikationer (chatbotar) för konsumtionstjänster, eller verktyg för personaliserad utbildning, används för att göra kommunikationen mellan användare snabbare. Man kan även nämna programmet City brain, som har förbättrat biltrafiken till den grad att det har fått staden Hangzhou att sjunka från 5:e till 57:e plats på listan över städer med flest trafikstockningar i världen.⁵ Systemet sköter automatiskt trafikljusen beroende på vilka av korsningarna som är mest trafikerade. Det visade sig väldigt användbart för ambulansers framkomlighet när vissa kvarter var totalt isolerade under pandemin, medan resten av staden fortsatte sitt vanliga liv.

Det finns flera lyckade exempel, särskilt inom digital säkerhet där dyra stora företag är aktiva (Bairong, Transinfotech, Dahua Technology, Hikvision). För att inte tala om Sensetime, som är på väg att ta över den största delen av den inhemska marknaden för artificiell intelligens med sina ögonstyrda datorer. Detta företag, som redan är dominerande inom ögonigenkänningsteknologi, applicerar sin kunskap inom andra sektorer. Det har till exempel utvecklat ett program som kan identifiera ansikten, bedöma personers ålder och, genom att samköra datan med uppgifter från handeln, hjälpa försäljare att hitta de kunder som med störst sannolikhet kommer att köpa deras varor.

Den kinesiska industrin utmärker sig från sina konkurrenter genom sin förmåga att slå samman sin digitala kapacitet och detaljhandel, tack vare framgångarna i att integrera uppgifter från e-handeln, vanlig handel och logistik i en unik värdekedja. När denna slås samman med artificiell intelligens skapas en kedja som det möjligt att upprätta en extremt effektiv leveransmodell. På detta sätt kan en beställning av läppstift på e-handelssajten JD skickas inom sex minuter av företaget som sköter ett av de mest avancerade logistikcentren i världen.

I maj 2022 lanserade Baidu – Kinas ”Google” – förarlösa taxibilar i Peking, samtidigt som Weride utförde över 150 000 resor med sina robottaxis i 14-miljonersstaden Kanton, utan att någon olycka inträffade.

Inom sektorn generativ artificiell intelligens (en bransch som använder existerande information för att skapa ny) har det amerikanska verktyget ChatGPT visserligen fått stor uppmärksamhet för sin förmåga att hålla intelligenta samtal med sina användare. Men de kinesiska jättarna är i färd med att skapa nya applikationer och lansera konkurrerande plattformar.

Det är fallet med Tencent, vars animerade bildgenerator Different Dimension Me lanserades på världsmarknaden i slutet av 2022 för att skapa avatarer liknande figurer i mangaserier baserade på foton av ansikten. Eller Baidu, som använder en modell med tio miljarder parametrar (Ernie-VilgERNIE-ViLG) som lanserades den 16 mars. Man kan även nämna Idea, ett forskningslaboratorium styrt av den kända dataingenjören Harry Shum, som uppfann Taiyi, en annan modell för att omvandla text till bild på stor skala.

Trots en gynnsam miljö och flera initiativ erkände vetenskaps- och teknologiministern Wang Zhigang i mars förra året att ”Kina måste vänta” innan man kan ”se resultat”⁶ såsom ChatGPT. Dessutom har allmänheten kunnat konstatera att den kinesiska artificiella intelligensen inte har varit till någon hjälp i hanteringen av Covid-19. Den har visserligen använts för att begränsa människors rörelsefrihet och övervaka hushåll med insjuknade personer. Men den har knappast bidragit till framställandet av effektiva vaccin, till skillnad från det amerikanska uppstartsföretaget Moderna.

Detta stärkande av statens grepp om branschen kan göra att de digitala jättarna förlorar motivationen.

Flera faktorer förklarar misslyckandet för denna statliga satsning. För det första: även om en tredjedel av alla världens forskare på detta område kommer från Kina så arbetar bara en tiondel i landet. Det är i USA som man finner den största andelen kinesiska ingenjörer, till den grad att de utgör ”USA:s hemliga vapen inom artificiell intelligens”, enligt en studie från den amerikanska tankesmedjan Marco Polo.⁷ Till denna talangflykt tillkommer glappet mellan utlovade investeringar och de summor som faktiskt skjutits till, något som den nationella industrins aktörer med glädje avslöjat för att pressa regeringen. Det är fallet med de 181 miljarder kronor som utlovades 2018 av kommunen i Tianjin i den nordvästra delen av landet och som ingen vet ifall de har gjorts tillgängliga eller inte – och, om det är fallet, ifall de har nått sina adressater och enbart investerats i artificiell intelligens.

Dessutom har Pekings hårda reglering av branschen inneburit att vissa framsteg har bestraffats. Ant Group som är Alibabas finansiella gren har fått sina vingar klippta sedan deras dubbla säten i Hongkong och Shanghai upphävdes i september 2020. Stora böter har drabbat de industriella aktörer som anklagats för att inte respektera konkurrensreglerna. Till exempel utfärdade internetmyndigheten en bot på åtta miljarder yuan (ungefär tolv miljarder kronor) för Didi, Kinas ”Uber”. De två datorspelsjättarna Tencent och Netease, som bestraffats för att ha brutit mot konkurrensreglerna 2021, förbjöds att lansera nya dataspel till slutet av 2022, vilket har fått båda företagen att falla på börsen. Av rädsla för att arresteras har flera chefer i tech-branschen avgått, såsom grundaren av Tiktoks moderbolag Bytedance Zhang Yiming i november 2021. Många har flytt till utlandet, som Japan eller Singapore. Den 1 november 2021 trädde en stor lag i kraft om skyddet av privata uppgifter på nätet som antagits av nationella folkkongressen, och dess vaga formuleringar gör att operatörer som hanterar konsumentuppgifter löper ännu större risk. Detta stärkande av statens grepp om branschen kan göra att de digitala jättarna förlorar motivationen.

Som om detta inte vore nog bromsade regeringen i början av året en plan om att investera 1,5 biljoner kronor i halvledarindustrin genom att kombinera flera stödprogram, främst i form av subventioner och skattekrediter, för att stödja produktionen och forskningen på området. Orsaken var en korruptionsskandal som avslöjats i en rad utredningar av personer såsom Xiao Yaqing, dåvarande minister för industri och informationsteknologi, och Ding Wenwu, generalsekreterare för den kinesiska industrins investeringsfond för integrerade kretsar. Känd under namnet ”Big fund” och med ett kapital på 450 miljarder kronor, har denna fond sedan 2014 varit regeringens officiella instrument för att hantera sina enorma investeringar i denna sektor. Den företräder intressena hos ett komplext nätverk av aktörer. Bland dess aktieägare finns finansministern, investeringsbanken China Development Bank, det stora monopolet China Tobacco och telekomjätten China Mobile.

Detta plötsliga stopp kommer olägligt för president Xi Jinping och hans ambition att göra Kina teknologiskt oberoende. Halvledarna är avgörande för innovationen inom 5G, molntjänster, ”sakernas internet”,⁸ och flera andra sektorer som utvecklas snabbt, såsom militären och rymdforskningen. I allt från smarttelefoner till datorer, via långdistansrobotar och bilindustrin, är de oundgängliga för Kina, som utgör den största konsumtionsmarknaden av halvledare i världen.

Men deras värdekedja karaktäriseras av en kombination av oberoende teknologier med flaskhalsar som ger en strategisk fördel åt den som kontrollerar dem. Ett fel, en brist, en defekt eller ett embargo på en liten länk i kedjan får stora konsekvenser. I vissa delar av kedjan är det bara en handfull företag som besitter rätt kunskap för att ta fram dem. Halvledarna produceras i tre huvudsakliga steg: designen, produktionen och monterings- och testfasen. Flaskhalsarna finns främst i designstadiet och ifråga om fotolitografi-tekniken: två specialiserade segment i vilka Kina befinner sig på efterkälken, trots regeringens ansträngningar, och där ledarna utgörs av allierade till USA: Japan, Sydkorea, Taiwan samt vissa europeiska länder.

Men USA har bestämt sig för att skärpa sin handelsblockad.

I oktober förbjöd Vita huset amerikanska företag att exportera produkter till Kina som är nödvändiga för framställningen av halvledare, som är oumbärliga för att utföra komplicerade uträkningar och för superdatorer.⁹ Detsamma gäller exporten av färdiga halvledare, som bara är 14 nanometer eller mindre och av avgörande betydelse för högteknologiska industrier. Förbudet gäller i praktiken även icke-amerikanska företag. Något som hindrar Kina från att hitta ersättare. President Joe Biden har till och med lyckats övertyga Nederländerna, där fabriken ASML ligger som framställer fotolitografimaskiner, och Japan, som hyser företagen Tokyo Electron och Nikon. I januari 2023 undertecknade de tre länderna ett samarbetsavtal som understödjer blockaden. Den amerikanska regeringens allt hårdare strategi uppmuntrar Kinas grannar, såsom Taiwan, där det mest avancerade gjuterierna finns, Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSMC), som förser halva världsmarknaden med de mest avancerade halvledarna.

Xi Jinping uttalade ordet ”teknologi” 40 gånger under sitt tal till Kommunistpartiets 20:e kongress i oktober förra året, jämfört med sju gånger 2017.

De allt hårdare sanktionerna drabbar en stor och viktig sektor i Kina, som 2020 stod för nio procent av världsmarknaden inom halvledare, vilket motsvarar 411 miljarder kronor i årlig försäljning, jämfört med 3,8 procent 2015. Men landet är också en stor importör: 3,9 biljoner kronor – 18 procent av den totala importen – går till halvledare, inklusive energikostnader. Sanktionerna märks av i exportsektorn. Förra året sjönk de kraftigt, med 72,8 procent jämfört med 2021. De utländska kunderna har tvingats diversifiera sina distributionskedjor. Till exempel har amerikanska Dell beslutat att sluta använda microchip tillverkade i Kina från och med nästa år, och företaget har redan bett sina leverantörer att minska antalet övriga komponenter som kommer därifrån.¹⁰ Rivalen Hewlett Packard har också börjat utvärdera sina leverantörer för att se över möjligheterna att göra en överföring av produktion och montering.

De stora företagen inom den kinesiska tech-branschen agerar också för att skydda sina internationella handelsintressen. Kinesiska uppstartsföretag har börjat lämna landet: Movio (tidigare Surreal), som är specialiserat på framställningen av avatarer för professionella videor, har flyttat till Los Angeles för att kunna sälja sina produkter på världsmarknaden, och det trots sina framgångar i Kina under pandemin.

För tillfället besitter den kinesiska industrin fortfarande betydande reserver av halvledare i privata och offentliga laboratorier. Men på längre sikt riskerar bristerna att bli ett hot mot dess förmåga att utveckla egna avancerade algoritmer, vilket är oumbärligt i utvecklingen av konkurrenskraftig artificiell intelligens. Det kan drabba företag som är beroende av material från USA, till exempel ifråga om självkörande fordon och inom logistik, samt för forskningscentra som använder sig av artificiell intelligens för att ta fram nya läkemedel.

Kinas regering står naturligtvis inte bara och ser på denna utveckling. Myndigheterna kräver numera att de lokala leverantörerna reducerar priserna på komponenter som ska gå till inhemska framställare av integrerade kretsar, både för att stärka den internationella konkurrenskraften och för att reducera importen av utländska produkter som fram till nyligen var billigare. Men reaktionerna på den amerikanska politiken splittrar det styrande skiktet i Kina. Vissa vill se ännu större investeringar för att ta igen avståndet till konkurrenterna – det talas om en extra plan på 1,5 biljoner kronor, trots ”Big Fund”-affären, som står som varnande exempel. Andra kräver att stora projekt som kräver inhemskt producerade halvledare, såsom 5G-nätet, ges indirekt stöd. Något som är säkert är att Kina alltjämt håller kursen ifråga om artificiell intelligens: Xi Jinping uttalade ordet ”teknologi” 40 gånger under sitt tal till Kommunistpartiets 20:e kongress i oktober förra året, jämfört med sju gånger 2017.

USA:s aggressiva attityd kommer säkerligen att sätta bromsklossar i hjulet för dessa nya satsningar, utan att för den sakens skull stjälpa projektet. Det kan leda till att Kina gör sig oberoende av omvärlden och börjar ta fram egna tekniska normer, vilket skulle försvåra möjligheterna till ett globalt samarbete inom dessa nya teknologier. Det kommer att ta tid innan alla effekter blir synliga, men på kort sikt kommer det i alla fall att sinka Kinas innovationsförmåga.

Artikeln är tidigare publicerad i Le Monde diplomatique.

Översättning: Jonas Elvander.