Esther (bilden), som är en av lägrets talespersoner, pekar ut tälten där köks- och ”awareness”-grupperna håller hus. Den senare kan man vända sig till både om man skulle behöva solkräm, eller om man skulle bli utsatt för kränkande behandling. På lägret vill man försöka lösa sådana situationer genom en läkande process, utan att exkludera eller straffa den som felat.

– Vi ser inte människor som förövare, utan som offer för ett system. När någon gör fel beror det ofta på att den har lärt sig att bete sig på det sättet, därför vill vi försöka lösa situationen och läka relationen mellan parterna, säger Tora som även hon är talesperson på lägret.

Exemplet är ett av många på hur man försöker organisera lägret efter andra principer än de som gäller i övriga samhället. Ett annat är hur man försöker göra lägret så samskapande som möjligt.

– Det finns grupper som har förberett och satt ramarna. Exempelvis köksgruppen som planerat och gjort inköpslistor. Men det är inte så att du kommer hit, betalar pengar och allting är fixat. Det är en plats vi skapar tillsammans. Vi har möten och skillshares [”kunskapsutbyten”] så att alla kan vara med och påverka programmet, berättar Esther.

Ett smakprov på vad en skillshare kan vara får vi när en svart bil rullar in, och en person ropar att det kommer ske en workshop i hur man tar hand om en bil. Esther berättar också att en vän till den var exalterad över att ha lärt sig att handskas med vvs-system och bygga duschar och diskho.

– Att kunna göra saker själv tycker vi är viktigt för att man ska vara fristående från den infrastruktur som stat eller företag erbjuder. Vi behöver kunna de här sakerna om vi vill se en systemförändring där vi inte är beroende av staten, säger Tora.

Kraftiga vindar griper tag i de höga bokträdens kronor. Under lövverket pågår en annan aktivitet: repklättring. Från en aktivist till en annan delas kunskapen om hur man kan använda sig av rep för att ta sig upp mot trädens kronor.

Titeln på årets läger är ”Erövra förändringen”. Vid sidan av de praktiska förmågorna som lägrets deltagare får möjlighet att öva, är fokus även på samtal och föreläsningar om falska klimatlösningar och grön kolonialism.

– Vilka är det som tjänar på de lösningar som föreslås? Vi tror inte att det är folket. Så kallade lösningar på klimatfrågan innebär bland annat att länder som Danmark utnyttjar resurser från andra delar av världen. Att sätta ”grön” framför kolonialism är ett sätt för oss att dra till oss klimatrörelsens ögon, eftersom det tidigare saknats ett tydligt antikolonialt ställningstagande därifrån, säger Tora.

Lägret har både i år och förra året haft ett lokalt fokus på den utbyggnad som planeras av Århus hamn. Tillståndsprocessen för utbyggnaden har omgärdats av mycket diskussion, och bland annat har en medborgarpanel inrättats av Århus kommun. Enligt en text på kommunens hemsida har detta bidragit till att bland annat minska storleken på hamnutbyggnaden och nya krav på koldioxidneutralitet. Enligt avtalet måste hamnen investera 65 miljoner danska kronor i klimatneutraliserande åtgärder.

Daniel Møller Jensen (bilden), kommunikationschef på Århus hamn, uppger att de kommer att klimatkompensera 100 procent av de koldioxidutsläpp som sker i samband med utbyggnaden. Han pekar också på att Århus hamn är en av tre hamnar som anslutit sig till initiativet Science Based Target Initiative, som bland andra FN står bakom. Dit kan företag ansluta sig för att sätta vetenskapligt baserade klimatmål.

– Att solpaneler sätts upp och fartyg förses med grön energi innebär inte att de stora utsläpp som hamnen kommer innebära försvinner. Det är en klimatfälla. Den gröna energin borde användas till exempelvis skolor och sjukhus, säger Tora.

Esther fyller i att anledningen till att man vill expandera handlar om jakten på vinst. Hon menar att hamnen vill skapa ett behov som egentligen inte finns.

– De säger att hamnen behöver byggas ut, men vi ifrågasätter att vi över huvud taget behöver ökad export och import.

Via mejl svarar Daniel Møller Jensen att befolkningen i Århus och östra Jylland har växt och att danska företag exporterar allt mer till länder utomlands. Mer plats behövs för att säkerställa att danska bolag kan växa och skapa utveckling och jobb, skriver han.

Hamnen är kommunalt ägd men självstyrd med egen verksamhet och ekonomi. Dock sitter tre personer från stadsfullmäktige, däribland borgmästaren Jacob Bundsgaard, i hamnens styrelse. Förra året gjorde hamnen en vinst på motsvarande 183 miljoner svenska kronor.

Vi lämnar lägret och åker in till centrala Århus. Vi samlas utanför rådhuset, som är klätt i grå marmor. Tre aktivister går in med en flaska som ser ut att innehålla grönt diskmedel: en present till Jacob Bundsgaard.

– Vi gav bort presenten med budskapet att han kan använda den för att gröntvätta hamnexpansionen. Det har han visserligen redan börjat med, men det kommer att krävas mycket mer, säger Lovisa som är en av aktivisterna som levererar gåvan till Jacob Bundsgaards sekreterare, eftersom det visar sig att borgmästaren själv inte är på plats.

Efter att uppdraget inne i rådhuset är slutfört välkomnas de som varit där inne av en mindre grupp aktivister som väntat utanför med banderoller. Där står: ”Vem gagnar hamnutbyggnaden?” Det är långt ifrån lägrets uppåt 100 deltagare som är på plats under aktionen, då lägret detta år fokuserat på att deltagarna ska kunna ta mer egna initiativ.

– Att ha en struktur baserad på affinity groups [små vängrupper] handlar om att skapa mer autonomi för grupperna. När det är massaktioner är det ofta några som vet mer och andra som följer, genom affinity groups som gör egna aktioner får vi en decentraliserad och mindre hierarkisk struktur, säger Esther.

Att få reda på vad för aktioner som egentligen skett under dagarna är inte det lättaste – det är få som är villiga att berätta. Men en aktivist vid namn Sofia får tillåtelse att återberätta en aktion som en av smågrupperna gjort. På natten mellan måndag och tisdag har gruppen satt en kedja kring och hällt lim på ett elektrisk laddningsskåp för kryssningsfartyg.

– De var maskerade och upplevde en ovan känsla av att se sig själva utifrån och inse att de såg farliga ut. De kände sig målinriktade och en av dem ska ha berättat att den kände sig stärkt när den såg sin kamrat skriva: ”Kryssningsfartyget blir aldrig grönt – stjäl inte våra gemensamma tillgångar” på skåpet, berättar Sofia.

Aktionen följdes av oro som sedan övergick i tillfredsställelse över att ha gjort något konkret mot industrin. Sofia beskriver motiven bakom aktionen:

– Resurserna är begränsade även för den gröna omställningen. Vi kan inte bara elektrifiera och fortsätta med evig tillväxt, vi måste prioritera.

Flamman har sökt Århus borgmästare Jacob Bundsgaard som är på semester, samt kommunalrådet Steffen Wich utan resultat.