Under julen vandaliserades Somaliska föreningens lokaler i Södertälje två gånger. Ökad samverkan kan vara nyckeln till att skydda trossamfunden från hatbrott.
Längst ner i ett bostadshus i Södertälje ligger Somaliska föreningens lokal. Från utsidan syns tre krossade fönster. Den 20 december sker den första attacken: i en övervakningsfilm inifrån lokalen ser man hur en sten krossar rutan och landar på golvet tillsammans med glassplitter. Den 24 december kastas det även in griskött, gräs och jord.
– Folk ser den här stora stenen och tänker på vad som skulle hänt om den hamnade i huvudet på deras barn, säger Ayanle Abdi som är ordförande i föreningen. Han berättar att han fått samtal från oroliga medlemmar varje dag sedan attacken, och att folk inte vågar släppa in sina barn i lokalen.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Innanför dörren finns en skogräns, och lokalens golv är klätt i en mjuk turkos matta. I den här lokalen får barn lära sig om somalisk kultur och koranen. Här erbjuds även hjälp för nyanlända och det är även en plats att be på för muslimer som befinner sig i närheten. Det är en betydelsefull plats för svensksomalier i Södertälje, berättar Ayanle Abdi.
– Mina egna barn har lärt sig somaliska i de här lokalerna, säger han.
Folk ser den här stora stenen och tänker på vad som skulle hänt om den hamnade i huvudet på deras barn
Båda attackerna har polisanmälts. Först sade polisen att de inte skulle komma dit eftersom ingen skadats och det inte verkade finnas tillräckligt bevis. Efter ytterligare samtal kom poliser till platsen. Då hade det gått ungefär 24 timmar sedan den andra attacken. Fallet rubriceras som skadegörelse och har stängts ner utan vidare utredning, uppger polisen.
Liknande attacker har inträffat även tidigare år, men att det sker vid två tillfällen så tätt intill varandra och att det dessutom kastats in griskött gör att det känns annorlunda.
– Det känns som en provokation. Att den som gjort det vet att vi är muslimer och inte gillar griskött, säger Ayanle Abdi.
Myndigheten för stöd till trossamfund undersöker utsattheten för olika trossamfund. I en undersökning från 2014 rapporterade upp till 40 procent av trossamfunden incidenter av olika slag, berättar Örjan Wallin som är handläggare på myndigheten.
Trossamfund och andra civilsamhällesorganisationer kan vända sig till myndigheten för att ta del av bidraget till säkerhetshöjande åtgärder om de påverkas av rädsla för våld, hot eller trakasserier. Som exempel på åtgärder som omfattas nämner Örjan Wallin bevakningskameror och förstärkning av fönsterglas. 2024 kommer den totala summan som delas ut höjas till 74 miljoner kronor per år.
När myndigheten för stöd till trossamfund följer upp brottsutredningar brukar de undersöka om det finns ett hatbrottsmotiv. Men det är inte alltid en enkel uppgift.
– Det är inte alltid organisationerna som blir utsatta eller den som tar upp anmälan kopplar det till en hatbrottsgrund. Det är viktigt att det blir rätt kategorisering när man upprättar anmälan, annars finns det en risk att ärendet hanteras som enbart skadegörelse, nedskräpning eller annat, säger Örjan Wallin som även lyfter att det kan vara svårt med bevisföringen.
En person som åker fast för skadegörelse kan dömas hårdare om man kan visa att det finns ett motiv bakom som handlar om att kränka en person eller en folkgrupp utefter bland trosbekännelse, uppger åklagaren Anders Svensson på åklagarmyndigheten.
En del är rädda för copycats, och att det ska leda till ökad utsatthet. Andra berättar att de inte vill framstå som offer
Örjan Wallin ser att det finns en tendens att trossamfund slutar anmäla när det inte sker några åtgärder. Skadegörelse och symbolhandlingar utan personskador är sällan de högst prioriterade brotten. Det kan leda till att man upplever att samhället inte tar det på allvar.
– Dessutom finns det en tendens att inte vilja berätta att man varit utsatt. En del är rädda för copycats, och att det ska leda till ökad utsatthet. Andra berättar att de inte vill framstå som offer.
För att komma åt hatbrotten anser Örjan Wallin att det behövs samverkan mellan offentliga och civila organisationer.
– Det behövs ett stort grupparbete. De som är utsatta behöver goda kontakter med polisen och kommunen. Vi behöver väva samman arbetet mot hatbrott mot trossamfund och civilsamhällesorganisationer.
Ayanle Abdi önskar att folk kom och pratade i stället för att kasta saker.
– Vi lever i ett civiliserat land. Det är bättre att prata direkt så kan vi förklara om det är något som är oklart.
