I södra Australien pågår något som svensk höger vill att vi ska prata tyst om. Här har du den teknik-ekonomiska berättelsen om varför drömmen om kärnkraft kommer att bli svår att infria.
Det är någonting kring södra Australien som sticker ut, om man vant sig vid den svenska energidebatten. De gör nämligen det som tydligen inte går att göra, enligt det svenska narrativet. De ersätter så kallad planerbar kraftproduktion med förnybar el. Men när det inte blåser då!?! Och solen inte skiner!?! Det är så vi fått lära oss att man ska invända i Sverige.
Men jo, det går alldeles utmärkt, trots en spektakulärt snabb energiomställning. För 16 år sedan stod den förnybara energin för ynka en procent av södra Australiens elproduktion. I dag utgör den 70 procent.
Den snabba utvecklingen har lett till att kolkraften helt fasats ut ur delstaten. Faktum är att utvecklingen har gått så snabbt att kolkraft även i omkringliggande delstater behöver förtidspensioneras.
Förnybart är ett dödligt gift för kolkraften, men det som färre har lyckats ta till sig är att giftet biter även på kärnkraft. Det finns framförallt två skäl till det, som svensk höger drömmer mardrömmar om. Eller förresten, det gör de inte, för de har inte förstått detta ännu. Men när de väl gör det kommer mardrömmarna rida dem under natten.
Kärnkraften är den enda kraftkälla som blivit dyrare de senaste 15 åren.
För det första är förnybart en så kallad granulär teknologi. Produktionen sker i många små enheter, vilket gör att teknikutvecklingen kan gå snabbare. En klantigt producerad solpanel gör att man snabbt lär sig och bygger en bättre – inga stora pengar går förlorade. I takt med teknikutvecklingen rasar priset. Antitesen till detta är just kärnkraften, som ju är den enda kraftkälla som blivit dyrare de senaste 15 åren. En slarvigt byggd reaktor gör inte att man snabbt bygger en ny, bättre och billigare. Den gör så att hela ens bolag går i konkurs. Inte konstigt att nya uppgifter visar att ny kärnkraft kommer att kosta 95–112 öre per kilowattimme, flera gånger dyrare än vindkraft på land.
För det andra är kärn- och kolkraft urusla tekniker vad gäller att komplettera förnybar el. Många beskriver dessa tekniker som ”planerbara”. Det stämmer delvis. Däremot är de inte reglerbara, det vill säga att de saknar förmågan att snabbt kunna regleras upp och ned. När världen nu ställer om och väderberoende förnybar el utgör runt 90 procent av all ny elproduktion, kommer teknik som inte kan regleras upp och ned att gå ett otäckt öde till mötes. Dit hör kärnkraften.
Något som däremot är reglerbart är batterier, en marknad som just nu exploderar i södra Australien. Stora batterier installeras i nätet och små hemma hos hushållen. Faktum är att världens största ”virtuella kraftverk” just nu byggs i delstaten: fullt utbyggt ska det bestå av 50 000 batterier hos hushållen, som aggregerat kopplas ihop och stöttar elmarknaden. Uppsvinget för batterier sker tack vare att tekniken både är granulär och för att den kompletterar vind och sol, det vill säga, den kan skiftas upp och ned. Fram växer morgondagens energilandskap.
Mot detta står den dyra och oflexibla kärnkraften. Just nu pekar exakt ingenting på att högerns nya våg av kärnkraftsromantik kommer bli lyckosam. Om man inte vill äventyra skattebetalarnas pengar, det vill säga.
