Till Flamman säger Gonzalez Westling (bilden) att regeringspartierna inte visar något större intresse av att diskutera dessa problem.

– Vi bjöd in till en debatt förra året om korruption, eftersom många i regeringen hade tydliga kopplingar till näringslivet. Men det man gjorde då var att försöka fokusera på annat.

Motionen som Samuel Gonzalez Westling representerade lämnades in av riksdagsledamot Jessica Wetterling (V) i slutet av förra året. Syftet är att öka insynen i vilka finansiella donationer alla politiska partier får, samt att strama åt förbudet som berör anonyma gåvor. Det är förändringar som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet också yrkar för under debatten.

Ett förslag som är unikt för Vänsterpartiet berör karens för övergångar mellan politiker och näringsliv. Det var också något Vänsterpartiets partisekreterare Aron Etzler lyfte tidigare i år, efter att partiprofilen Jenny Lindahl anställts av pr-byrån Kreab.

– Korruption, lobbying och svängdörrar mellan näringslivet och politiken är ett hot mot människors förtroende för demokratin. Under de senaste 30 åren har stora delar av vårt samhälle privatiserats och överlämnats till marknaden, säger Samuel Gonzalez Westling.

Lagar ämnade att begränsa korruption finns redan, men de saknar sanktionsmöjligheter. Karensnämndens ordförande Anna Skarhed har själv beskrivit det nuvarande systemet som ”tandlöst”, eftersom det förlitar sig på politikers goda omdöme.

Samuel Gonzalez Westling menar att kopplingarna mellan politik och näringsliv har blivit ett så stort problem att lobbyister är med och styr sina egna tillsatta utredningar. Påverkan sker under utredningen och kan vara avgörande för om resultaten ska påverka lagstiftningen.

– Det finns just nu en utredning om partiers finansiering, men den undersöker enbart anonyma bidrag. Men det är inte säkert att utredningen kommer leda till något mer.

Enligt Gonzalez Westling finns det ett stöd i befolkningen för att förändra systemet. Samtidigt ser han problem torna upp sig.

– Risken är att det blir en uppgivenhet bland folk i allmänhet. Man buntar ihop alla politiker och partier i en hörna. Vi hoppas att det här ska bli en större fråga, men jag tror också att det är viktigt att diskussionen tas med allmänheten, utanför politikens rum.

Det partipolitiskt oberoende granskningsinstitutet Klägget arbetar för att ändra riktningen mot mer transparent politik. Granskninginstitutet lämnade tidigare i år ett inofficiellt remissvar för att uppmana regeringen att göra mer för att förhindra korruption.

– En regering kan ändra utredningsdirektiv. De kan lägga in hårdare krav om de så önskar, säger Kläggets ansvariga utgivare Robin Zachari (bilden) till Flamman.

Precis som Gonzalez Westling anser han att regeringens intresse för förändring är svalt. Han trycker på att politiska diskussioner drivs mycket utifrån partiernas agendor, och att det troligen finns många politiker som känner sig bekväma med lobbyismen nu.

– Man ska komma ihåg att många politiker aldrig har haft annat jobb än politiken och saknar något annat att falla tillbaka på.

Klägget har lanserat en namninsamling för att påverka utredningen. Kampanjen kommer framför allt att fokusera på de överenskommelser som hemlighållits.

– Lobbyisterna jobbar redan i hemlighet för att sänka utredningens ambitioner. Det skulle inte vara första gången en utredning slängts i en papperskorg.

Ändå är Robin Zachari optimistisk inför framtiden.

– Det är bra att den här frågan kommer upp på dagordningen i riksdagen. Sverige har de sämsta reglerna när det gäller lobbyism bland världens demokratier, säger han och fortsätter:

– Vi har nästan inga alls.