– Det är slående när vi jämför med både kvinnors, ungdomars och utrikesföddas underrepresentation, som alla blivit bättre under samma tid. För arbetarklassjobb är utvecklingen nästan platt, säger hon till Flamman.

Studien visar att underrepresentationen är värst på riksdagsnivå, där bara 13 procent av ledamöterna mellan 1973 och 2018 hade arbetarbakgrund, jämfört med 50 procent av den röstberättigade befolkningen.

– Vi har jämfört andelen som har arbetaryrken på alla dessa nivåer. Det är ett lågt antal från början, och sjunker gradvis för varje nivå.

Bland riksdagspartiernas folkvalda är andelen arbetare högst i Sverigedemokraterna, följt av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. I de fyra borgerliga partierna är andelen betydligt lägre – men allra lägst är den i Miljöpartiet.

Rebecka Forsberg (bilden) är ett undantag. Hon är språkrör för Grön ungdom, och uppväxt i en arbetarstadsdel i Frölunda i Göteborg

– Farsan har jobbat som fotograf hela sitt liv, både som anställd och egen, men aldrig pluggat vidare. Morsan var förskollärare, tills hon inte pallade med det längre och startade en fotvårdssalong, berättar hon för Flamman.

Till skillnad från många partikamrater har Rebecka Forsberg inte läst vidare efter gymnasiet, utan arbetat som ledsagare och butiksbiträde innan hon valde att utbilda sig till målare. Hon hann med knappt två år som lärling innan hon blev vald till språkrör, och planerar att fortsätta med utbildningen i framtiden.

– Jag kan fortfarande inte göra armhävningar, för att mina handleder blev så fuckade på den korta tiden. Det sitter i mig hela tiden, säger hon.

Socialdemokraterna har inte gjort en analys av vad som faktiskt händer när arbetare inte är med i beslutsrummen.

– Det är en sak att förstå i teorin vad det innebär att ha ett yrke som sliter på kroppen, men en annan att göra det åtta timmar om dagen varje vecka.

Enligt Johanna Rickne har politikers bakgrund en stor inverkan på vilken politik de står för.

– Vi har data på vad politiker tycker i olika frågor, och det är tydligt att det påverkar om ens föräldrar är arbetare eller inte. Att själv vara arbetare skiftar dina åsikter ytterligare.

Rebecka Forsberg beskriver sitt eget stora projekt som att föra in mer klassanalys i Grön ungdom och Miljöpartiet. Samtidigt är hon tveksam till att problemet kan lösas genom att bara se över vilka yrken som finns på valsedlarna, och beskriver en ”fetischisering” av arbetare inom de rödgröna partierna.

– Det känns som att Socialdemokraterna i dag ser arbetare som något som ska kvoteras in för syns skull. Man har inte gjort en analys av vad som faktiskt händer när arbetare inte är med i beslutsrummen, säger hon, och fyller sedan i:

– Det var samma i mitt parti, när jag berättade att jag skulle söka till målare. ”Det kommer se snyggt ut på valsedeln”. Tror du på riktigt att jag väljer yrke för att kunna kokettera med någon slags status?

Hon menar att ett större problem är att arbetare hindras från att delta i det politiska arbetet, och lyfter bland annat behovet av kontakter och nätverk. Hon berättar också att hon under sin tid i kommunpolitiken förlorat ”flera tusen” på att kommunens system för ersättning för förlorad arbetstid inte var anpassat för timanställda. Även den egna partistyrelsens fredagsmöten har varit ett problem.

– Inte konstigt att vi har så märklig representation, om man inte ens tänkt tanken att anpassa arbetet till de som inte kan ta ledigt en hel fredag.

Förutom att jämföra andelen arbetare i riksdagspartierna tittar studien också på politikernas band till den organiserade arbetarrörelsen, vilket i studien definieras som att ha haft betalda uppdrag för ett fackförbund vid något tillfälle efter 1985. Där ligger Sverigedemokraterna lägre än både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna – samt Liberalerna.

– En stor del av arbetarna inom dagens politik finns inom SD, men trots det är andelen med facklig bakgrund jättelåg, säger Johanna Rickne, och lägger till:

– Vad kommer det innebära för den politik som bedrivs?