Ett nytt lagförslag ska göra det smidigare för utländska Nato-trupper att använda Sverige som bas – och för vapen att färdas över gränsen. Nu vill V och MP stoppa lagen, som de menar luckrar upp kontrollen av svensk vapenexport.
Natotrupper får ”vidta militära åtgärder på svenskt territorium, för avskräckning och försvar”. Det förslaget har regeringen lagt fram, under rubriken ”Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete”.
Propositionen, som röstas om i riksdagen den 15 juni, ska göra det enklare för utländsk militär att verka i och utifrån Sverige. Lagen föreslås träda i kraft från och med den 1 augusti.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Ett av exemplen på vad ”militära åtgärder” kan omfatta är ”att allierat artilleri placerat på svenskt territorium används för beskjutning av fientliga styrkor i ett annat Natoland eller på internationellt vatten”.
Riksdagens tidigare V-vildar rasar mot förslaget, och den tidigare sverigedemokraten Elsa Widdings parti Ambition Sverige är ”helt emot”. Håkan Svenneling (bilden) , utrikespolitisk talesperson för V, ser det mesta av innehållet som en ”logisk följd” av att Sverige redan gått med i Nato och undertecknat DCA-avtalet:
– Men det finns delar där man går ännu lite längre, som är värda att debatteras.
En av dem är förslaget på ”undantag från kravet på tillstånd vid utförsel av krigsmateriel”.
I dag måste Inspektionen för strategiska produkter (ISP) godkänna alla affärer med vapen och annat krigsmateriel.
Även Miljöpartiet är kritiska mot förslaget:
– Vi vill inte att sådan här lagstiftning öppnar upp för att kringgå den exportkontroll vi har i Sverige, säger Emma Berginger (bilden), försvarspolitisk talesperson.
2023 sade ISP:s generaldirektör Carl Johan Wieslander till Dagens Industri att varken Turkiet eller Albanien troligen hade fått köpa svenska vapen om det inte vore för Sveriges Natoansökan. Under 2025 ökade den svenska exporten till Turkiet med 109 procent.
ISP har inte haft några åsikter om förslaget i sitt remissvar, men skriver till Flamman i ett mejl:
”Vi vill poängtera att frågan om detta kommer att påverka regler eller praxis för vapenexport, till exempel möjligheten att handla med länder som Turkiet, beror på hur regeringen väljer att utnyttja det föreslagna bemyndigandet. Det är därför en fråga för regeringen att besvara.”
Just Turkiet tas upp i Vänsterpartiets motion som det främsta exemplet på ett Nato-land med ”så grundläggande brister i sin demokrati” att Sverige blankt borde vägra vapenhandel.
Även Tullverket ”ställer sig frågande till avsikten med förslaget” i sitt remissvar, och ber regeringen utveckla hur vapenprodukter ska hanteras i tullen framöver:
Vi vill inte att sådan här lagstiftning öppnar upp för att kringgå den exportkontroll vi har i Sverige.
”Att undanta skjutvapen, ammunition och ljuddämpare från vapenlagen innebär att den generella anmälningsskyldigheten enligt inregränslagen inte blir tillämplig. Någon närmare beskrivning av konsekvenserna för tullättnader finns dock inte.”
– Natomedlemskapet används som ett sätt att förskjuta de svenska reglerna, menar Håkan Svenneling.
– Det är inte på något vis säkert att just den här ändringen leder till ökad vapenexport, men man underlättar för det genom att ta bort vissa hinder. Sverige har, i stället för att införa olika typer av säkerhetsmekanismer och krav, mest bara kört på.
MP och V riktar också kritik mot att regeringen vill kunna bestämma vad utländska Natostyrkor får göra i Sverige under fredstid, utan riksdagens godkännande:
”Det är angeläget att svenska beslut om att stödja en Natoallierad kan fattas med tillräcklig snabbhet. Det är av samma skäl nödvändigt att regeringen bemyndigas att överlåta sådana förvaltningsuppgifter”, skriver regeringen i förslaget.
Både V och MP beskriver förflyttningen som typisk för Tidöregeringen:
– Militär som är här på svensk inbjudan ska få försvara Sverige. Samtidigt leder alla de här små besluten till en förskjutning av makt, säger Emma Berginger till Flamman.
– Det är lite av en amerikanisering av beslutsfattandet, där regeringen ska ha ”exekutiv makt”. Vi är vana vid majoritetsbeslut där alla är med på tåget, menar Håkan Svenneling.
En annan punkt partierna kräver förtydliganden kring är det faktum att regeringen inte skrivit in ett uttryckligt förbud mot att placera kärnvapen på svensk mark i fredstid – bara att det ”inte finns skäl” till det.
”Det måste snarare betraktas som en bedömning än som ett förbud. Tvärtom indikerar det att läget kan komma att ändras”, skriver Vänsterpartiet i sin motion.
– Vi vill inte säga ja till förslaget utan att man först lagstiftar om ett förbud, säger Emma Berginger (MP).
– Kärnvapen är fruktansvärda vapen, som skulle få oerhörda konsekvenser vid användning. Norden borde vara en kärnvapenfri zon, och regeringen måste vara tydlig.
Flamman har sökt försvarsminister Pål Jonson (M).
