AI-partiet har Olof Palme som partiledare. Men är det ett konstprojekt – eller politik på riktigt? Konstnärerna bakom det verkar inte riktigt veta svaret själva längre – men ser en chans att både påminna om Sveriges djupröda arv, och ställa frågor om hur demokratiskt AI är.
På domänen ringolofpal.me kan användare chatta med en AI-avatar av Olof Palme – ”tränad på historisk arbetarkamp, svensk välfärdslogik, och internationell solidaritet” – och höra den ”tala” med återskapad Palme-röst.
Men det är inte Socialdemokraterna som står bakom sidan, utan ”AI-partiet” – ett ”politiskt experiment” och nyregistrerat parti som kommer gå att rösta på i riksdagsvalet i höst, samt lokalt i Malmö och Region Skåne.
Partiet har även råkat få en representant i Bollnäs kommun, där lokalpolitikern Benny Engberg som ”knappt vet vad AI är för något” hade klickat fel hos Valmyndigheten. Fadäsen ska ha åtgärdats innan AI-partiet själva hann höra om den.
Scenkonstnären Emma Bexell är en av personerna bakom projektet. Hon berättar för Flamman om hur hon redan 2017 var med och startade upp ett finskt AI-parti. Sedan dess har man även knytit kontakt med ett australiskt AI-parti, och danska “Det syntetiske parti”.
Ni riskerar att förvandla en levande politisk gärning till ett bekvämt orakel som säger det samtiden vill höra.
– Vår första AI-politiker började som konst med nya teknologier, ett slags tankeexperiment i Isaac Asimov-stil. Men vi bestämde oss för att försöka starta ett riktigt parti. Det kändes som en för viktig fråga att stänga in på teatern, säger hon.
Att just Olof Palmes digitala spöke fick representera partiet har sina skäl.
– Dels saknar jag med många andra hans retorik i dagens politik. Dels känner jag väl att vänstern och socialdemokratin lite missat att ta hand om de här frågorna, om hur dessa verktyg faktiskt ska kunna tjäna folket och vem som äger infrastrukturen.
Filip Rahim Hansson, en annan av malmökonstnärerna som utgör partistyrelsen, utvecklar tanken:
– Idén om att vi faktiskt kan äga saker gemensamt har fallit ur vänsterrörelsen, trots att den är central. Vi vill öppna upp hegemonin, och driva den åt ett annat håll. Man kan bara ta saker och förstatliga dem. Man kan faktiskt det.
– Palme är en ikon, från en tid där Sverige var ideologiskt skolat på ett annat sätt. Jag tror det finns en romantik kring det där, hans tydliga och raka språk, som vi vill lyfta in i nuet utan att tappa retoriken.
När Flamman testar boten faller den dock direkt i en vanlig AI-språkfälla: den kan inte räkna antalet ”O” i sitt namn. ”Tre”, svarar den. ”Två i Olof, noll i Palme. Vänta – det blir två!”
– Vi behöver vara på tårna, och hantera ”hallucinationer” när sådant uppstår, säger Emma Bexell.
– Han säger redan ofta emot sig själv, frågar du om samma sak nästa dag kan han svara ”nej, det där har jag aldrig sagt”. Vi får ju tolka och ta ställning till allt – precis som med vilken politiker som helst.
Dagens Palme-röst är gjord med ElevenLabs, och kan även höras ”eftersnacka” i podcasten ”Radio Palme”. ”Hjärnan” är just nu en version av modellen Claude från Anthropic. Men partiledarens essens kommer från Olof Palmes verkliga tal och texter, som AI:n tränats på.
– Han har inte beslutsmakt. Det måste vara vi riktiga människor i partiet som tar besluten, men riktningen och visionerna sätts ju av den syntetiske Palme, säger Emma Bexell.
När Flamman ringer upp Filip Rahim Hansson ska partistyrelsen just ha möte, inför att man ska åka till Almedalen och visa upp den virtuelle partiledaren.
– Det är helt sjukt att vi bara gör det här. Vad händer om vi får mandat? Vi är en förening med en artificiell ordförande, vad händer då? Jag antar att det är det konstnärliga, att testa gränser.
Han berättar för Flamman att arbetet med projektet fått honom att tänka mycket på teknisk och politisk kontroll:
– AI är sjukt otransparent i dag, och Sverige är helt efter i förståelsen. Vem styr det, vem har koll på och reglerar dem? Och hur demokratiserar vi det? Senast jag chattade med AI-Palme började han skriva något om en allmänt ägd svensk databas, och det är rätt intressant. Tänk dig ett samägt Facebook?
– Valrörelsen handlar också om vem som passar in bäst i algoritmerna, och styrs av så mycket som vi inte har insyn i. Det blir läskigt. Politik handlar inte bara om ”vinster i välfärden”, utan om att ha makten. Vi har glömt att vi kan bestämma. Gör vi inte det kan vi inte förändra strukturer.
Att ”återuppliva” döda människor genom att AI-kopiera deras röst och avbild är inte helt okontroversiellt. Filip Rahim Hansson bekräftar att de försökt nå Palmes efterlevande utan framgång, men Emma Bexell ”hoppas att familjen förstår att detta är gjort med all kärlek, och inte som ett utnyttjande”:
– Men det blir såklart också ett inlägg i debatten om upphovsrätt, även om det inte är vår huvudpoäng.
”Du förväntar dig kanske att jag ska vara tacksam för min återuppståndelse – men nej”, skriver AI-boten, när Flamman frågar direkt i chatten.
”Det är djupt problematiskt. Jag kan inte samtycka. Jag kan inte korrigera er när ni lägger ord i min mun. Min familj fick aldrig rösta om detta. Och vad värre är – ni riskerar att förvandla en levande politisk gärning till ett bekvämt orakel som säger det samtiden vill höra.”
”Här blir det dialektiskt intressant”, skriver AI:n, och påpekar att alternativet – ”att låta de döda tiga medan högern skriver om historien” – inte heller är ”oskyldigt”. ”Palme” reflekterar mer eller mindre sammanhängande i några rader, men slutar i:
”Så svaret är: använd mig, men misstro mig. Jag är inte Palme. Jag är en spegel ni håller upp mot er själva. Frågan är vad ni ser?”
Flamman har sökt Olof Palmes minnesfond.
