Jair Bolsonaro försökte klamra sig fast vid makten med en statskupp. Nu kan sonen Flávio ta familjen tillbaka till presidentpalatset. Flamman möter radikalhögern som vädrar seger – med biblar, jordbruksmiljarder och en patron på skrivbordet.
Mellan de majestätiska Iguaçufallen, den enorma Itaipudammen och den mäktiga Paranáfloden gör den grå envåningsbyggnaden med skylten ”Kommunfullmäktige” inte mycket väsen av sig. Här, där Brasilien möter Paraguay och Argentina, tar den konservative aktivisten och kommunpolitikern Bosco Foz emot Flamman. På kontorsdörren sitter en sönderskjuten måltavla.
– Det är en vänstertidning, eller hur? frågar han med ett snett leende.
En assistent spelar in vårt samtal.
Kontoret är fullt av vapentillbehör, muggar och småprylar med den brasilianska radikalhögerns symboler. Ovanpå ett dokumentskåp står ett porträtt av den fängslade expresidenten Jair Bolsonaro.
– Brasiliansk politik kommer att behöva beskrivas som FB och EB: före och efter Bolsonaro.
Bolsonaros oväntade valseger 2018 inledde en genomgripande högersväng i Latinamerikas största demokrati. Enligt Bosco var det den eldfängde före detta armékaptenen som väckte landets konservativa till liv.
Nu står familjen Bolsonaro, som liberala Financial Times i september beskrev som ”lika radikal som dysfunktionell”, inför en spektakulär comeback. I presidentvalets första omgång tidigare i oktober fick äldste sonen Flávio något fler röster än den sittande vänsterpresidenten Luiz Inácio Lula da Silva. Den 25 oktober möts de igen.
Flávio framställer sig som en ”moderat Bolsonaro”. Till skillnad från sin far vaccinerade han sig mot covid-19. Han har länge betraktats som familjens mest förnuftige medlem: en förhandlare bakom kulisserna snarare än en populist som vill bränna ned allt och ”rensa Brasilien från vänstern”.
Men han har också lovat att ”hedra arvet” efter sin far.
Ett arv som Bosco inte ser några problem med.
– En man som inte har begått något brott, säger han om den tidigare presidenten.

På en keps i kontoret står ”Gud, fosterland, familj och frihet”. Slagordet har rötter i 1930-talets antikommunistiska rörelser, när de fascistflirtande integralisterna marscherade och Brasilien uppvaktade Nazityskland för att utveckla sin industri.
Bosco är själv ingen nykomling. Redan 2001 deltog han i nätforum med Olavo de Carvalho, den moderna brasilianska konservatismens gudfader. Carvalho förespråkade ett slags omvänd gramscianism: kriget mot kommunismen skulle framför allt föras på kulturens och religionens områden.
Att kapa den italienske marxisten Antonio Gramscis idéer och vända dem upp och ned förenar den internationella radikalhögern, konstaterar forskarna bakom World of the right: Radical conservatism and global order (2024). Från Steve Bannon i USA till Daniel Friberg i Sverige.
Bosco var också tidigt ute på sociala medier. Han tillskriver plattformarna både sin egen politiska karriär och högerns framgångar över hela Brasilien. De ständigt uppkopplade högerprovokatörerna Nikolas Ferreira och Lucas Pavanato hör till årets stora röstmagneter.
Brasiliansk politik kommer att behöva beskrivas som FB och EB: före och efter Bolsonaro.
Han motsätter sig regleringar som kan tysta konservativa röster. Åldersgränser kan han däremot tänka sig, särskilt på Discord, som har kopplats till självskadebeteende och självmord bland unga i Brasilien.
– Precis som med filmer finns det sådant som är för vuxna och sådant som är för barn. Och i slutändan kan man inte bara lägga över familjens ansvar på staten.
Själv valdes han in 2024, när en konservativ våg svepte över landets kommuner, en månad innan Donald Trump återtog Vita huset. I Foz do Iguaçus fullmäktige har han och fyra andra män bildat en konservativ grupp bland de 15 ledamöterna.
Han är baptist och citerar gärna Charles Spurgeon, den engelske ”predikantfursten”, en konservativ kalvinist och övertygad slaverimotståndare. Bosco vill göra det lättare att äga vapen. Men bara för ansvarstagande medborgare utan brottsbelastning, betonar han.
Så ställer han en patron till ett automatgevär på skrivbordet och ler.
– Den här är snabbare än att ringa 190 till polisen.
När Jair Bolsonaro lättade på vapenkontrollen hamnade grovkalibriga vapen bland annat hos bankrånare som terroriserade städer i inlandet. Ändå talar Flávios allierade om att avskaffa de vapenrestriktioner som Lula återinfört.
Brottsligheten har varit en huvudfråga i Flávios kampanj. Liksom andra radikalhögerpolitiker i Latinamerika hämtar han inspiration från El Salvadors president Nayib Bukele, som har pressat ned mordtalen genom undantagstillstånd, åsidosatta rättigheter och massfängslanden.
Men experter påpekar att Brasiliens internationella brottsorganisationer är betydligt mer sofistikerade än El Salvadors utpressningsgäng. Att kopiera Bukeles massgripanden i ett land av Brasiliens storlek skulle dessutom minst sagt vara en logistisk utmaning.
Kör man norrut från Foz do Iguaçu längs Paranáfloden blir jordbruksindustrins inflytande tydligt. Den är en av Brasiliens mest lönsamma näringar och en viktig motor i landets högersväng.
Paraná har några av Brasiliens bördigaste marker. Men utvecklingen till en av landets viktigaste jordbruksdelstater har varit våldsam. Odlingarna har brett ut sig på Atlantregnskogens bekostnad, och urfolken avá-guaraní och kaingang har trängts undan.
Alla jordbruksmagnater är inte bolsonarister. Men familjen har ett starkt stöd inom sektorn, som står för omkring en fjärdedel av Brasiliens BNP, inte minst i dess mer brutala kretsar.

Här finns också ett av den brasilianska sojabönsrevolutionens centrum, möjliggjord av det statliga forskningsinstitutet Embrapa. En av jordbruksindustrins mest produktiva trakter har alltså vuxit fram med hjälp av staten. Nu pressas delstaten av allt svårare klimatförhållanden.
– Om vi stannar här kommer kommunismen att ta över, säger Edmundo, 81, en pensionerad lantbrukare i Nova Santa Rosa.
Här fick Flávio 83 procent av rösterna, en av landets högsta andelar. Några av Edmundos släktingar har flyttat sina verksamheter till Paraguay. De ingår i en våg av konservativa brasilianare som lockas över gränsen av låga skatter och en återgång till ”traditionella familjevärderingar”.
Över Vänskapsbron tar promenaden till Paraguay omkring tio minuter, medan motorcyklar sicksackar mellan bilar och lastbilar. När bron invigdes 1965 gick Brasiliens militärpresident Castello Branco och Paraguays diktator Alfredo Stroessner fram till mitten och skakade hand.
De båda USA-stödda diktaturerna skulle också samarbeta inom Operation Condor, det gränsöverskridande systemet för förföljelse, tortyr och mord på politiska motståndare. När Jair Bolsonaro besökte Paraguay som president 2019 hyllade han Stroessner.
Under Stroessners diktatur blev Paraguay också en fristad för nazister på flykt från Europa. Brasiliens generaler vårdade relationen till sin antikommunistiske granne.
Foz do Iguaçu växte kraftigt under militärdiktaturen, inte minst genom bygget av den gemensamma brasiliansk-paraguayanska Itaipudammen. Vattenkraftverket är världens tredje största sett till installerad effekt, efter De tre ravinernas damm och Baihetan i Kina. Det står för omkring 90 procent av Paraguays elförsörjning, och landet säljer också el till Brasilien. Den rikliga tillgången på el lockade under en period fram en guldrusch för bitcoinutvinning i ett av Sydamerikas fattigaste länder. Sedan följde datacentren.
Nästa kongress kommer alltid att vara sämre än den föregående.
Paraguay har länge varit ett nav för smuggling till Brasilien. Cigarettfabrikerna producerar långt mer än den egna befolkningen kan röka, och överskottet förs över gränsen. På senare tid har även handeln med piratkopierade viktminskningsläkemedel vuxit. Landet är dessutom en knutpunkt i den allt starkare narkotikakorridoren mellan Bolivia, Paraguay och Brasilien.
Jordbrukets betydelse syns också i valstatistiken. Opinionsinstitutet Quaests chef Felipe Nunes visar i eftervalsanalysen ”Det är jordbruket, dumbom”, publicerad i O Globo, att Flávio överträffade faderns resultat från 2022 i kommuner där jordbruksindustrin bär upp ekonomin
I Nunes bok Brasilien i spegeln är ”konservativa kristna” och ”jordbruksindustrins sympatisörer” landets största respektive tredje största väljargrupp. Även kulturen ger en vink om stämningsläget: brasiliansk country, sertanejo, och gospel hör till de mest lyssnade musikgenrerna.
Högervågen vilar på mäktiga ekonomiska intressen och konservativa kyrkor, med sociala medier som förstärkare. Inför andra valomgången har också teknikjättarnas roll väckt kritik. Nio dagar före valet medgav Meta, efter ett avslöjande av nyhetssajten UOL, att företagets AI-verktyg hade blockerat försök att skapa kampanjmaterial för Lula, samtidigt som motsvarande material tilläts för Flávio.
Familjen Bolsonaros framgångar sträcker sig långt utanför presidentvalet. Släktingar har valts in för första gången eller tagit klivet till högre poster. Familjens parti, Partido Liberal, och dess allierade inom högerblocket ”Tjuren, kulan och bibeln” har vunnit stort både i delstaterna och på federal nivå.
Ulysses Guimarães, en central gestalt i Brasiliens återgång till demokrati, har gjort en dyster förutsägelse:
– Nästa kongress kommer alltid att vara sämre än den föregående.
Bolsonaros hustru Michelle, en stigande stjärna bland de evangelikala protestanter som utgör över en fjärdedel av befolkningen, har fått en plats i senaten. Det har också sonen Carlos, som inte talar med sin styvmor och har sin fars ansikte tatuerat på höger överarm.
Bland de nyvalda senatorerna finns också den tidigare militärpolisen Guilherme Derrite. Han har själv utretts för sin inblandning i polisinsatser där 16 människor dödades. I en inspelning kallade han det ”skamligt” att en polis inte varit inblandad i minst tre dödsfall på fem år, ett uttalande han senare sagt sig ångra.
I senaten sitter redan pastorn och tidigare ministern Damares Alves. När en tioårig flicka som våldtagits av sin morbror genomgick en laglig abort ansåg Alves att barnet i stället borde ha fullföljt graviditeten och fött med kejsarsnitt.

Vänstern ökade visserligen något i kongressvalen, men inte tillräckligt för att matcha bolsonaristernas styrka. Även om Lula vinner presidentvalet får han svårt att regera.
Även presidentkandidatens bror Eduardo Bolsonaro hoppas återvända till makten. Den tidigare kongressledamoten lever i självvald exil i USA, där han har försökt få Trump att införa sanktioner mot politiska motståndare i Brasilien. På hemmaplan har han dömts till fyra år och två månaders fängelse för försök att sätta press på rättsväsendet.
Nu har han sagt till allierade att han hoppas bli utrikesminister. I en video skickade han en hälsning till dem han ser som ideologiska fiender på utrikesdepartementet:
– Om du hjälpte till att sabotera Bolsonaros regering gör du bäst i att vara riktigt orolig, för jag kommer att vara dig hack i häl.
Familjens patriark avtjänar samtidigt ett 27-årigt straff, av hälsoskäl i husarrest, för försöket att upphäva valförlusten mot Lula 2022. Den 8 januari 2023 stormade över 1 000 anhängare maktens byggnader i Brasília, förstörde konstverk och uträttade sina behov.
Om du hjälpte till att sabotera Bolsonaros regering gör du bäst i att vara riktigt orolig, för jag kommer att vara dig hack
i häl.
Bolsonaro sattes först i husarrest och fängslades senare efter att ha försökt bränna bort sin fotboja med en lödkolv. Utanför höll Flávio en vaka.
Dagarna efter sonens framgång i första valomgången började spekulationerna om att fadern skulle friges. Folha de S.Paulo rapporterade på förstasidan att en domare som Bolsonaro själv utsett ville ompröva domen. Intill stod nyheten om att finansmarknaderna rusat inför utsikten till en högerregering.
Samma tidning, som familjen Bolsonaro avskyr, publicerade sedan en opinionstext som kallade förslaget att frige den tidigare presidenten ”en skandal”.
– Han kommer att gå uppför rampen med oss och lägga presidentbandet över sin sons axel, sade Flávio till reportrarna.
En duggregnig fredag eftermiddag sitter den konservativa aktivisten Rosy Tavares, 56, på en bänk på XV-gatan i Curitiba, Paranás välskötta huvudstad. I sin patriotiska uniform i gult och grönt väntar hon på en taxi. Vi träffas av en slump. Hon har kampanjat för den nyvalde senatorn Filipe Barros, en av delstatens radikalhögerledare.
– Vi ska bekämpa kommunismen och försöka återupprätta våra värderingar, säger hon.
Paraná är också platsen där den omfattande korruptionsutredningen Operation biltvätt tog form i mitten av 2010-talet. Den hade svenska förgreningar: en affärsman bosatt på Östermalm häktades i sin frånvaro, misstänkt för inblandning i härvan.

Utredningen, som fick stöd av FBI, hyllades först av de stora medierna. Dussintals politiker och näringslivstoppar greps. Men den bidrog också till att fördjupa den ekonomiska krisen, spränga den politiska mitten och bana väg för radikalhögern.
Läckta meddelanden visade senare hur domaren Sergio Moro samarbetat med åklagarna för att säkra fällande domar. Lula fängslades 2018, när han ledde opinionsmätningarna mot Bolsonaro, och satt inspärrad i ett och ett halvt år. Domarna upphävdes senare.
Moro blev Bolsonaros justitieminister. Nu har han valts till guvernör i Paraná redan i första valomgången. Huvudåklagaren Deltan Dallagnol, som sade att han skulle ”fasta och be” för att Lula skulle gripas, har valts till senaten.
Inte heller Flávios egna skandaler har stoppat hans framfart.
I maj avslöjade Intercept Brasil att han bett bankiren Daniel Vorcaro om pengar till Dark horse, en film om faderns osannolika väg till presidentposten. Vorcaro, som står i centrum för den omfattande Master Bank-skandalen, sitter fängslad.
Omkring tolv miljoner dollar ska ha betalats till filmprojektet. Huvudrollen spelas av Jim Caviezel, som spelade Jesus i The passion of the Christ, och som sedan dess blivit konservativ Hollywoodaktivist.
Vorcaro är för sin del känd för privatfester med influgna ryska sexarbetare och musikbokningar som Swedish House Mafia.
Flávio lovade att visa att pengarna gått till filmen, snarare än till brodern Eduardos förehavanden i USA, vilket kritiker misstänkt. Han har förnekat att finansieringen varit förenad med politiska gentjänster.
Några veckor efter avslöjandet tog Donald Trump emot honom i Washington.
I juli lanserade Flávio sin kampanj med Argentinas libertarianska president, Javier Milei, på plats och en videohälsning från Israels Benjamin Netanyahu. I en valrörelse redan full av AI-skapelser av tveksam verkshöjd – bland annat filmer där Flávio bombar båtar i Top gun-estetik – dök även en digital version av fadern upp.

– Jag ber er att med öppna armar välkomna den person jag har valt att efterträda mig – mitt eget kött och blod, min son Flávio, sade AI-pappan till hänförda anhängare.
Flávio hade till en början betraktats som ett svagare alternativ än andra högerkandidater. Han hade trots allt en gång svimmat i direktsänd tv. Nu hade han börjat mäta sig med Lula i opinionen.
Master Bank-skandalen har sedan dess också dragit in högsta domstolen, som bolsonaristerna länge har anklagat för att motarbeta expresidenten.
Enligt analytiker blev avslöjandena om domstolsledamöternas kopplingar till Vorcaro i september en vändpunkt. De gav näring åt missnöjet med regeringen och etablissemanget. Att även Flávio är indragen tycks många väljare bortse från.
Men valet är inte avgjort, påpekar Mario Sérgio Lima, analytiker på Medley Advisers. Många väljare avvisar Flávio, hans kärnväljare är redan mobiliserade och ett övermodigt kampanjläger kan begå misstag.
– Flávio har inte ens blivit vald och talar redan om att ändra grundlagen och förlänga presidentens mandatperioder, säger han. Det borde få varningsklockorna att ringa.
I det klara solskenet bildar Iguaçus forsande vattenfall regnbågar som turisterna tar selfier framför. Ovanför flyger helikoptrar med besökare som vill se treriksgränsen från luften.
En seger för Flávio skulle befästa vågen av Trumpallierade i Latinamerika. Vid treriksgränsen styr redan högerpresidenter i både Paraguay och Argentina.
För Dawisson Belém Lopes, professor i internationell politik vid det federala universitetet i Minas Gerais, är Brasilien den sista pusselbiten för USA:s utrikesminister Marco Rubio.
– Donald Trump har försökt återerövra Amerika, säger han. Hittills har han varit mycket framgångsrik.
Trumps ”Donroedoktrin” syftar bland annat till att begränsa Kinas inflytande i Latinamerika. Paraguay är det enda landet i Sydamerika som har formella diplomatiska förbindelser med Taiwan.
Donald Trump har försökt återerövra Amerika. Hittills har han varit mycket framgångsrik.
Flávio har själv välkomnat amerikanskt inflytande. På den konservativa konferensen CPAC i Texas i mars uppmanade han deltagarna att ”utöva diplomatiska påtryckningar för att säkerställa att våra institutioner fungerar som de ska”. Han bjöd också in amerikanska företag att undersöka möjligheterna att utvinna Brasiliens sällsynta jordartsmetaller.
Han vill dessutom ansluta landet till Trumps säkerhetsallians ”Amerikas sköld”, vars namn låter som hämtat ur en Marvelfilm. Alliansen säger sig bekämpa narkotikaterrorister. Kritiker ser den som ett sätt för Washington att stärka sitt grepp om regionen.
Kort efter Flávios Washingtonbesök terrorstämplade USA Brasiliens två största narkotikagäng, PCC och Röda kommandot. Kritiker såg beslutet som ett intrång i landets självbestämmande.
På spel står även makten över Brasiliens institutioner och naturresurser. Nästa president väntas kunna tillsätta fyra domare i högsta domstolen, om den redan vakanta platsen fortfarande är obesatt vid maktskiftet. Därtill kommer Amazonas och de jordartsmetaller som Trump har fått upp ögonen för.
Rodrigo Nunes, författare till Anatomy of disintegration: What Brazil reveals about the global far right, varnar för stora bakslag för miljön, arbetsvillkoren och minoriteters rättigheter. Han pekar på planer att lätta på regleringar för kapitalet och råvaruindustrin och driva igenom lagar som tillmötesgår den religiösa högern.
– De är inga statsbyggare, så även kaos ligger i deras intresse. I slutändan är målet att lägga beslag på statsapparaten för privata syften, säger han.
Belém Lopes påminner samtidigt om att radikalhögerns ledare i Latinamerika gång på gång visar sig inte vara uppgiften vuxna. Väl vid makten stöter de på motstridiga intressen och förlorar stöd.
– Så snart de kommer till makten misslyckas de med att leverera samhällsnytta. De tillgodoser inte behoven i sina respektive samhällen.
I Argentina har Javier Mileis opinionssiffror sjunkit under året, efter korruptionsanklagelser och fortsatta ekonomiska umbäranden. Ändå är han, åtminstone med argentinska mått mätt, fortsatt populär inför nästa års val. I Chile dras den ultrakonservative katoliken och Pinochetbeundraren José Antonio Kast med höga missnöjessiffror efter bara sju månader som president, liksom vänsterföreträdaren Gabriel Boric före honom. Kommer Latinamerikas omtalade högersväng att hålla?
På kontoret i Foz do Iguaçu känner i varje fall Bosco Foz att det konservativa kulturskiftet är närmare än någonsin.
– Brasilien genomgår just nu en verklig revolution, säger han. Och vi hoppas att valet åtminstone ska ge oss jämbördiga villkor.
Översättning: Leonidas Aretakis.