Efter åtta dagar i fångenskap är nu Matteo Dell’Aira, Marco Garatti och Matteo Pagani åter fria. Jag talar alltså om de tre italienare, verksamma på hjälporganisationen Emergencys sjukhus i Lashkargah i södra Afghanistan, vilka den 10 april greps sedan vapen påträffats i ett förrådsrum på sjukhuset. Som skäl till gripandet angavs att de tre skulle ha planerat självmordsattacker i basarer i området och mord på provinsens guvernör. Under veckan då de tre satt fångna, isolerade från varandra, spreds falska rykten (förmedlade av brittiska The Times) om att de erkänt sig skyldiga. Italienska medier stämde genast in och ropade ”De har bekänt”. Och företrädare för den italienska regeringen gjorde skadeglada uttalanden där man passade på att ta heder och ära av Emergency och dess grundare, kirurgen Gino Strada som sades agera mer som politiker än som läkare och i Afghanistan gå talibanernas ärenden.

Själv trodde jag inte en sekund på dessa rykten och anklagelser. Jag känner Emergency som en ytterst hedervärd organisation som agerar enligt principen att det är patienternas vårdbehov, inte deras politiska eller religiösa uppfattningar, som avgör om de skall tas om hand. Strada själv är expert på krigsskador och har vigt sitt liv åt att bekämpa personminor och att sätta upp sjukhus i krigsområden där civilbefolkningen annars inte har tillgång till vård. Han har själv skildrat sitt arbete i två mycket läsvärda böcker (tyvärr ej utgivna på svenska), den ena handlar om minor och deras skadeverkningar, den andra om det amerikanska angreppet på Afghanistan hösten 2001.
Strada är pacifist och krigsmotståndare. Han vet vad kriget gör med människors kroppar och själar, och hela hans gärning går ut på att utrota kriget från jordens yta. Att då bli misstänkliggjord av sin egen regering när tre av organisationens anställda (en sjuksköterska, en kirurg, en logistikansvarig) satt fångna i krigets Afghanistan, anklagade för terrorism, var naturligtvis ett rent knivhugg i ryggen.
Men stödet från den italienska allmänheten var desto större, solidaritetsförklaringarna strömmade in i tusental via nätet och dagen före frisläppandet hölls i Rom ett möte som i fråga om uppslutning överträffade alla förväntningar.

Saken är dock inte utagerad därmed. Någon hade ju faktiskt placerat ut lådor med vapen på sjukhuset i Lashkargah. Någon hade försökt misskreditera Emergency i syfte att få detta sjukhus stängt. Någon ville tvinga bort de enda utländska vittnena till den fortsatta Nato-offensiven i södra Afghanistan. Så visst måste det utredas vilka krafter det var som gillrat fällan.
Det är ändå oerhört glädjande att de tre italienarna nu är släppta och, av den afghanska säkerhetstjänsten, rentvådda från alla ”planterade” misstankar om terrorism. Emergency kommer säkert snart att öppna sitt sjukhus i Lashkargah igen. Om de nu bara får grönt ljus från den brittiska styrkan i området, vars soldater deltog i tillslaget, beväpnade med k-pistar.