Jag hade planerat att skriva den här krönikan om den årstid som kallas vårvinter. Den som räcker från februari till april ungefär. När det ligger snö över alla träd och buskar samtidigt som solen håller sig ovanför horisonten allt längre för var dag.

När dagsmejan smälter snön på taken droppvis och får människorna att sträcka på halsen och blunda uppåt för att njuta av värmen. Jag hade planerat att skriva om det – det blå vårvinterljuset som flödar parallellt med marken och tvingar de flesta att kisa eller gå med solglasögon.

För vi sparkåkare i Ullånger körde nämligen alla fast i gruset för en vecka eller två sedan. Barnen fick kånka sina skidor i händerna från skolan, de kunde inte längre åka på trottoaren på andra sidan mitt hus. Isen på ån gick upp och jag gjorde en plan att gå förbi fiskeklubben och köpa fiskekort för att kunna meta genom vaken. Det går nämligen mycket öring förbi när de är på väg uppströms för att leka.

Jag lade undan vantarna och promenerade barhuvad på mina turer i omgivningarna, skidorna klarade jag inte av att sätta klister på så att det gick att åka.
Kort sagt det var vårkänning och förväntan i luften.
Men… det slog tillbaka. Nu är det is, halka, snöfall och snålblåst. Blått på termometern och ingen synlig himmel. Svårt att kalla det vår.

Ändå är det just vad det är. För i söderfönstret står pelargonerna jag tagit upp ur källaren och har börjat skjuta skott. De frön jag plockade från grannens sibiriska ärtbuske har grott och står nu med flera blad och trängs på ett rostfritt fat. Tanken är att det ska bli en häck, så småningom. Just nu är de två centimeter höga.

(Undras när de kan mätas i meter.)
På söndag ska vi ställa om klockorna till sommartid. Pratar fröken i skolan med barnen om det? Skulle vilja sitta som en mus i ett hörn och höra förklaringen till varför vi nu får sommartid. Och ungarnas kommentarer efteråt. För medan jag suttit framför datorn och totat ihop ovanstående har det fyllt på ute på garageplanen, det är nog en decimeter mera snö än i morse när jag kom hem efter min morgonrunda.

Jag måste ut med bilen i eftermiddag, blir nog tvungen att köra snöslunga för att det ska gå.
Håhå jaja. Tur att det kommer fler dagar.