Den dyraste filmen någonsin i Brasilien, premiär samtidigt på 400 biografer. Lula – Brasiliens son, var omdiskuterad redan före premiären. Är det verkligen lämpligt med en film om landets president under ett valår? Lula kan visserligen inte kandidera, han har suttit de maximala åtta åren, men han kommer inte att dra sig tillbaka från politiken.

Detta är inte en politisk film utan snarast en legend, sagan om den fattige pojken från landet som vann hela landet och presidentkronan. Personerna får närmast mytologisk karaktär, speciellt den svikande pappan får framstå som ett riktigt odjur, man anar nästan huggtänderna.
För fyra år sedan hade en sådan här film inte varit möjlig, Lula kämpade med dåliga opinionssiffror efter några präktiga skandaler. Här i Brasilien kallas han Teflonpresidenten, han verkar kunna skaka av sig alla konflikter. Kanske var det så att alla angreppen på mannen av folket från den elit som behärskade media slog tillbaka. I verkligheten var hans skandaler snarast mindre än under tidigare presidenter.
När krutröken lagt sig visade det sig att Lula lyckats få lite mer ordning på Brasilien än sina föregångare. Han visade det som makteliten vägrat tro, att en man som kommer från fattiga förhållanden utan akademistudier kan klara att styra landet. Lula är en mycket pragmatisk politiker, närmast en kameleont, med mycket känsliga fingrar.

Genom sina ganska anspråkslösa sociala program har han fått stöd av den fattiga delen av befolkningen. Han påminner därigenom om Getulio Vargas, Brasilien store populist. Vargas var också en balanskonstnär som försökte blidka klassmotsättningarna och gav makteliten det de ville ha. Lula har vunnit elitens gillande genom att satsa på Brasilien som en regional dominant med stormaktsambitioner och växande export. Landet agerar med sällan skådat självförtroende på den globala arenan.

De enda som är missnöjda med honom är vänstern han kommer ifrån som inte fått de grundläggande förändringar de hoppats på. Men alternativet verkar vara en repressiv höger och Lulas popularitetssiffror är historiskt höga.
Det är därför kanske naturligt att denna film blir en vacker hjältesaga. Mytologin får ersätta analysen, trots att verklighetens Lula är en fascinerande mångtydig politiker, en enkel man av folket och en lysande politisk spelare.