– Jag tror att alla har identifierat problemet med ett dubbelt huvudmannaskap, säger Helene Odenljung, andra vice ordförande i Folkpartiet.
Hennes partis styrelse fattade nyligen ett enigt beslut om att föreslå att Folkpartiet ska verka för att återförstatliga skolan. Det är ett rörigt system idag, där det är oklart vilket ansvar stat respektive kommun har, är ett av deras argument. Men även jämlikheten har spelat roll i beslutet.
– Alla ska garanteras en bra skolgång oavsett var i landet man är född. Så är det inte idag, vi har sett att ojämlikheten har ökat under de här 20 åren.
Hon har stöd i en nysläppt rapport från Skolverket. Den visar att det kan skilja upp till 50.000 kronor i vad kommuner satsar per elev och år. Rapporten slår även fast att kunskapsnivån bland elever har sjunkit de senaste åren och att skolor idag har färre lärare i förhållande till antalet elever jämfört med 1990. Rapporten pekar ut decentraliseringen av skolan som en trolig bidragande orsak. Även om det inte är den enda faktorn.
– Det är säkert en kombination av till exempel ökade nedskärningar i allmänhet och kommunaliseringen, men vad som är viktigt är att kommuner orkar freda skolan i tider av nedskärningar, säger Helene Odenljung.

Facken oeniga
Utspelet har fått helt olika mottagande i de båda lärarfacken. Lärarförbundet ser ett återförstatligande som en dyr och onödig omorganisering.
– Istället för ett dyrt förstatligande, ska satsningar göras på att höja kvaliteten i skolan så att varje elev får det stöd hon eller han behöver, säger Lärarförbundets ordförande, Eva-Lis Sirén.
Men Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, berättar att hennes fackliga engagemang tog riktig fart i samband med att hennes fack strejkade i protest mot kommunaliseringen i slutet av 1980-talet. Hon välkomnar Folkpartiets förslag.
– Vi har sett att det spelar större roll var man bor idag. Det handlar om hur mycket kommunerna har råd att satsa på skolan, säger hon till Flamman.
Hon ser även problem i att kommunpolitiker har tolkningsföreträde i mycket som gäller skolan. Det kan till exempel röra anställningar av obehöriga lärare.

Frågan splittrar
Kommunaliseringen drevs en gång igenom av Socialdemokraterna. Vänsterpartiet röstade för, men var väldigt splittrat i frågan.
Frågan är om det kommer att finnas en majoritet för Folkpartiets förslag den närmaste tiden. De tre övriga borgerliga partierna har, enligt Helene Odenljung, ställt sig ”snällt sagt avvaktande”.
Rossana Dinamarca, riksdagsledamot (V) i utbildningsutskottet, vill se ett ökat statligt ansvar för skolan. Men om det ska vara ett rent återförstatligande är hon tveksam till.
– Det fanns en hel del som var dåligt i det gamla systemet också. Men vi måste ta den här frågan på allvar. Vi har misslyckats med jämlikhet och resurstilldelning i skolan.

Förändring inom systemet
Hon vill bland annat att de statliga öronmärkta pengarna till skolan kommer tillbaka.
Socialdemokraterna är inte för ett återförstatligande.
– Vi tror att man kan göra mycket inom det nuvarande systemet för att fördela resurser rätt. Resurstilldelningen är också något som Skolverkets rapport tar upp, säger Marie Granlund, vice ordförande (S) i riksdagens utbildningsutskott.