En del människor påstår att de får idéer när de står i duschen. Det får jag aldrig, vilket kanske beror på att jag aldrig duschar tillräckligt länge, Jag tröttnar rätt snart på att stå i duschen, eftersom det inte händer något. I varje fall inte i moderna svenska duschar som har samma temperatur hela tiden. Man blir uttråkad av all denna nedstrilande genomsnittstemperatur, och får inga idéer, ty idéer föds av konflikter.

Det kan man däremot få i utländska duschar där temperaturen plötsligt skiftar, och man tvingas försöka tänka ut hur man ska undvika det, eller som i min gamla dusch i Paris där varmvattnet plötsligt tog slut. Jag blev varje morgon lika förvånad. Va? Vadå? Varför blir det kallt? Sedan kom jag ihåg att varmvattenberedaren inte hunnit värma upp tillräckligt, så det var bara att klä på sig, och om jag ville duscha mer, vänta en halvtimme.

Mina barn duschade väldigt länge när de ännu bodde hemma, men jag frågade aldrig när de kom ut från duschen om de fått några idéer. Utan jag klagade på att de slösade varmvatten och blockerade badrummet för andra, alltså mig, som ändå var den som betalade hyran. Ibland stod jag utanför och skrek, ”nu får du sluta, det är andra än du som bor här”.
Kanske störde jag då deras idéproduktion, men den verkar ha tagit ny fart sedan, när de slipper bo med mig, och kan duscha hur länge de vill.
Det finns många orsaker till att man inte får idéer när man duschar, för min del främst att jag tar av mig glasögonen, och jag har svårt att tänka utan glasögon. Jag vill kunna se ordentligt för att kunna tänka.

En del män påstår att de får idéer även när de rakar sig, till exempel Nicolas Sarkozy, som för några år sedan när journalisterna frågade honom om han någonsin funderade på att kandidera till presidentposten i Frankrike, sa: ”Ja, möjligen när jag rakar mig”,

När jag först hörde det tänkte jag att Sarkozy menade att när han för en gångs skull inte hade något viktigare att tänka på, då, ja, möjligen då, kunde han tänka på något så spekulativt som om han ville bli president. Det var i så fall ett skenheligt yttrande, för jag tror inte att han tänkte på något annat. Hela hans liv var absorberat av tankarna på att bli president.
Man kunde också tolka detta yttrande som att när han rakade sig såg han sig själv, den blivande presidenten, och imponerades av sin statsmannaliknande apparition. Det var i så fall en livslögn, för är det något han saknar, är det statsmannalikhet. Det krävs en immig badrumsspegel till det.
Dessutom, om man vill raka sig ordentligt är det så intellektuellt krävande att hitta alla områden av skäggstubb, att i varje fall jag måste koncentrera mig på det, och kan inte tänka på annat. Ändå är jag alltid rätt halvdant rakad.

För att kunna åstadkomma något ordentligt, vad det än är, utom möjligen tugga tuggummi, måste man göra det ordentligt och inte tänka på annat. Det vet alla joggare – för att springa bra måste man tänka på hur man springer. Börjar man tänka på annat sjunker tempot.
Det gäller alla idrotter. Tennisspelare får inte tänka på annat, och inte heller höjdhoppare,
Ett annat tillfälle än dusch, rakning och jogging då många påstår sig få idéer är när de ligger och drar sig på morgonen.
Då får jag däremot faktiskt massor av briljanta idéer. Men när jag gått upp håller de lika dåligt som de idéer jag fått i drömmen.