– Det är kommunerna som har ansvaret för skolan och betalar den. Då måste det också vara kommunen som avgör om nya skolor ska etableras eller inte.
Det säger Ibrahim Khalifa, socialdemokratisk ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Sigtuna kommun.
Synvinkeln märks genomgående bland de socialdemokratiska skolpolitiker som tillfrågats av Lärarnas Tidning.
”Ska en kommun kunna ha veto när det gäller etablering av friskolor?”  Så löd frågan som Lärarnas Tidning ställde till ledande socialdemokratiska skolpolitiker i landets 100 största kommuner.
En förkrossande majoritet, 76 personer, svarar ja. Endast 20 svarar nej, medan fyra svarar att de inte vet.
– Det är helt orimligt att vi har en statlig myndighet som fattar beslut om etablering av en skola och sedan tvingar kommunen att betala för detta, oavsett om kommunen anser att skolan behövs eller inte, säger Agneta Eriksson, ordförande i utbildningsnämnden i Malmö kommun, till Lärarnas Tidning.

Skärpning av reglerna
Lärarnas Tidning skriver att de flesta av de S-skolpolitiker som avvisar ett veto samtidigt framhåller att etableringsreglerna måste skärpas.
– Veto är ett väldigt starkt ord. Men kommunen, som har det övergripande ansvaret för ansvar och planering av skolverksamheten, måste få ett mycket större inflytande över Skolverkets beslut, säger Mario Melani, ordförande i barn- och skolnämnden i Lidköping.
Många av S-politikerna är upprörda över att det finns friskoleföretag som bara drivs av målet att tjäna så mycket pengar som möjligt.
Det finns också friskolor som plötsligt stänger och låter den kommunala skolan ta över ansvaret för eleverna, enligt Lärarnas Tidning.