– De nordiska länderna är våra närmaste allierade och det råder ingen tvekan om att det skulle vara bäst om Island fick hjälp från andra nordiska vänner i stället för Ryssland eller IMF, säger Katrín Jakobsdóttir.
Island, den lilla ön med en befolkning stor som Jönköpings läns och med sin vulkaniska mark, har ett stabilt politiskt styre i parlamentet och obegränsade mängder energi att utvinna ur marken. Trots det föll landet kanske allra hårdast i den rika världen, då den ekonomiska krisen bröt ut.
Oro för dold rysk agenda
Vänster-gröna rörelsen på Island fick i valet 2007 nio mandat (ungefär 14 procent). Nu regerar en koalitionsregering med stor majoritet, 43 av 63 mandat, bestående av det högerkonservativa Oberoende partiet och Alliansen, socialdemokratisk. Vänster-gröna har inget direkt inflytande på regeringen, men leder oppositionen som det största oppositionspartiet.
Katrín Jakobsdóttir är Vänster-grönas vice ordförande och har suttit i Alltinget sedan 2007. Flamman skickade henne några mejlfrågor om Islands situation under krisen.
Islands bankkollaps hanterades genom statliga övertaganden. Ryssland gick ut i ett tidigt skede och beviljade stora lån. Veckan därpå kom svaret från IMF, Storbritannien och de nordiska länderna, som också sade sig vilja hjälpa Island.
– Vissa islänningar oroar sig nu för att ryssarna har en dold agenda på grund av det stora ekonomiska stödet till Island, och frågar sig om ryssarna försöker utöka sin politiska inflytande i denna del av världen, det vill säga om Island bara är en bricka i ett större politiskt spel, säger Katrín Jakobsdóttir.
Grannländer bättre än IMF
Katrín Jakobsdóttir tror inte att Storbritannien kommer att bidra med någon finansiell hjälp, utöver lån så att isländska centralbanken kan betala tillbaka vad den är skyldig för Icesave-medlen.
Bakgrunden är att Island frös låntagarnas tillgångar, vilket drabbade många brittiska kommuner och institutioner, som till exempel Cambridge. Då ställde Storbritannien krav på Landsbankinn vilket drabbade även bland annat Kaupthing som dittills hade ansetts som den mest stabila.
Enligt Jakobsdóttir innebar det kollaps för 85 procent av Island banksystem under en enda vecka, med katastrofala följder.
IMF är synnerligen kontroversiellt med sin historia i Sydamerika och Asien, enligt Katrín Jakobsdóttir.
– Många islänningar skulle verkligen föredra hjälp från de nordiska länderna framför hjälpen från IMF eller ryssarna. Vänster-grönas ordförande, Steingrímur J. Sigfússon, skrev faktiskt ett öppet brev i norska Aftenposten till den norska regeringen och bad det norska folket om hjälp.
Vänster-gröna har varnat
Katrín Jakobsdóttir menar att man inom Vänster-gröna har sett varningstecken sedan länge, på en annalkande kris.
– Sedan 2004 har vi drivit förslag på åtgärder som borde ha vidtagits för att säkra ekonomisk stabilitet i Island. Men vi har ansetts för ”negativa” och som motståndare till rika, det vill säga som gammalmodiga socialister.
– Problemet på Island var delvis förutsägbart, eftersom den ekonomiska tillväxten till stor del har eldats på med lån, säger Katrín Jakobsdóttir. Isländska företag, familjer och samhällen står i stor skuld. Samtidigt har vår finansiella sektor vuxit enormt och har blivit 10-12 gånger större än statsbudgeten.
– Kanske inser inte alla i de nordiska länderna detta, men den generella inställningen här på Island har på många sätt varit mer höger och nyliberal än i de andra nordiska länderna, så vår kritik har inte alltid varit välkommen.
– Jag har en känsla av att detta kommer att ändras och att den politiska diskursen växlar – förhoppningsvis kommer fler människor att inse att framtiden för Island bör baseras på den nordiska välfärdsmodellen, jämlikhet och hållbar utveckling. Självklart kommer center-högerns politiker försöka att dra uppmärksamheten från de verkliga frågorna – och försöka att bevara isländsk kapitalism med hjälp av utländska institutioner såsom IMF och EU. Ändå är förändringen i det isländska samhället fundamental och kommer inte att enkelt motverkas.
Borde ha varit på sin vakt
– Situationen på Island är fortfarande mycket ömtålig och många frågor är obesvarade, menar Katrín Jakobsdóttir. Storbritannien använde sin Akt mot terrorism för att frysa alla tillgångar i isländska banker och Storbritannien har kommit med ett stort krav på isländska staten, att den isländska befolkningen ska betala alla skulder från isländska banker i Storbritannien. Många islänningar menar att det har orsakat stor skada till många företag som inte hade gjort något fel och, dessutom, gjorde det ännu svårare för Island att klara sig och leva upp till sina skyldigheter. Om vi går alla krav från Storbritannien till mötes, skulle det troligen ta många generationer islänningar att betala notan. Kanske borde den brittiska finansinspektionen ha varit mer på sin vakt för att skydda sina medborgare, på samma sätt som Islands regering borde ha varit.
Förhoppningsvis något att lära
– Denna ekonomiska konflikt mellan Island och Storbritannien, är en mycket allvarlig sak och det finns många saker som är ganska svåra att utvärdera, till exempel exproprieringen av Kaupthing bank. Många ekonomer har hävdat att Kaupthing var starkt och att bara de oerhörda åtgärderna från den brittiska regeringen förstörde dess chanser att ta sig igenom krisen. Detta skulle ha gjort en enorm skillnad för oss islänningar.
– Jag anser att det är uppenbart att många misstag har begåtts, både av isländska cent-ralbanken, finansinspektionen och den isländska regeringen, men förhoppningsvis kan vi lära oss något av detta. I det avseendet tror jag att Islands folk kan lära en hel del från Norge och Sverige som har haft svårigheter, men har rest sig och kommit starkare ur dem.
– Samtidigt ska vi inte glömma att hela världen är inne i en finansiell kris nu. Stora starka stater som USA och Storbritannien har problem, men Island har drabbats hårdare än de flesta.
