– Många äldre akter fick jag inte tag på alls. En del är fortfarande hemligt.
Vi träffas vid Nackamonumentet, som föreställer den berömde fotbollsspelaren Lennart ”Nacka” Skoglund. Det känns passande när vi ska samtala om Torbjörn Tännsjös nya bok Medan revolutionen dröjde – hundra år med vänstern Nacka.

Boken bygger på intervjuer, och Torbjörn Tännsjö sökte i Säpos arkiv, som delvis har överlämnats till Riksarkivet, efter personakter från kartläggningen av aktiva kommunister. Han skrev under en förbindelse att inte sprida uppgifterna vidare, vilket han nu alltså gjort. Han vill sätta dessa personer i ljuset, få upp en debatt om de politiskt aktiva som under decennier förföljdes av Säpos spioner.
– Det har inte funnits verkliga demokratiska rättigheter för vissa med en särskild politisk inriktning. Det är en sådan dubbelmoral när man uppmärksammar personer i Östtyskland som varit registrerade. Att vi i Sverige haft samma sak berörs inte.
– Jag mejlade Säpo och försökte få ut material, men jag fick nästan ingenting. Jag fick hålla mig till material som var avställt och fanns vid Riksarkivet.
Torbjörn planerade tillsammans med Folke Eriksson, stridbar politiker som under åren fick en gigantisk akt hos Säpo, en presskonferens om förföljelserna. Men han avled för en månad sedan, föll på mållinjen som Torbjörn säger.
– Han blev snuvad på sitt sista show.
Men det är viktigt att inte debatten fokuserar på enskilda som fungerade som uppgiftslämnare, menar Torbjörn Tännsjö. Det skulle leda till ett obehagligt samhällsklimat.

– Det är inte önskvärt att hänga ut angivare, men man måste tala om det som hänt och ge offren upprättelse. Att en vanlig medborgare som tar sin bil och åker till jobbet på morgonen, förföljs av en Säpoagent och att sådant sker år efter år efter år. Så mycket pengar och personal som måste ha lagts ner på det, det är hisnande. Min utgångspunkt är ju bara en enda kommun och ganska fragmentariska delar ur personakter.
– Det finns också vidriga exempel, att nära anhöriga ar varit uppgiftslämnare. Eller att någon har skaffat en sommarstuga och Säpoagenter gått runt bland grannar och i all vänlighet bett dem hålla ögonen öppna.

– Om man betraktar sig som liberal i politiken, måste man välja förhållningssätt. Antingen måste du medge att det har varit stora brister i demokratin, eller hävda att demokratiska rättigheter inte ska tillämpas på dem som ägnar sig åt samhällsomstörtande verksamhet.
Inte överraskande förespråkar Torbjörn Tännsjö det förstnämnda.
När du nu bryter mot sekretessen, är du inte bekymrad att du inkräktar på de här personernas integritet?
– Jo, men därför har jag ju kontaktat dem, utom när det gäller mer spexartade aktioner, som när man höll möte med ”Sveriges säkerhetsrisker”.
– Förbehållet är sådant att man inte ens har rätt publicera uppgifter om sig själv, så dessa personers integritet kan inte vara det verkliga motivet.
– Precis som i andra sammanhang måste man ålägga sig själv en viss återhållsamhet, till exempel när det gäller förtal. Men vi är ju redan skyddade i lagen mot förtal. Här har vi en speciallagstiftning, det är det som är oacceptabelt. Jag tror sekretessen finns för att skydda angivarna. Det som handlar om rikets säkerhet lämnas inte ut över huvudtaget.
– Det jag belyser är den här östtyska kartläggningen, den vardagliga triviala.
Det var flera saker som gjorde Torbjörn Tännsjö nyfiken på Nackas historia.
– Nacka är som en spegel, ett mikrokosmos av vänstern i Sverige .

Han medger att det är en stor sak att skriva ett partis historia, även om det handlar om det lokala.
– Det kanske är djärvt. Jag är ju inte historiker heller. Jag vill påstå att jag är saklig men det handlar förstås om tolkningar, det gör det ju.
Torbjörn Tännsjö är professor i praktisk filosofi och har dokumenterat Nackas historia ”som amatör”, som han säger.
– I Nacka fanns Hugo Sillén och Nils Flyg, sådana intressanta personer.
Sillén bildade den berömda fraktionen kring ”Sillénarna” vid partisplittringen 1929. Nils Flyg blev ökänd efter att ha gått över till nazisterna. Med tanke på att några ledande kommunister helt enkelt blev anhängare av Nazi-Tyskland, var det inte motiverat att Säpo spionerade på dem?
– Det var aldrig något motiv för förföljelse av kommunister. Säpo samarbetade ju nära med Gestapo. Förföljelsen av kommunister startade långt före 1917 och har genom tiderna alltid motiverats på olika sätt.

Kärnpunkten är att kommunister betraktades som farliga, säger Torbjörn.
– Inte för att de var samhällsomstörtande. Den tråkiga reflektionen i boken är ju att kommunister INTE varit samhällsomstörtande.
Torbjörn Tännsjö beskriver i sin bok att de aktiva kommunisterna givetvis visste att Säpo intresserade sig för dem, och ibland försökte ta det hela med gott humör. Ändå är det en ren chock att faktiskt läsa sin akt hos Säpo.
– Att någon stod utanför dörren och väntade när de hade språkkurs i ryska. Eller att personer satt på möten och nedtecknade vad som sades. Det måste ha förgiftat livet.
Förekommer kartläggningen fortfarande?
– Min gissning är att vänstern inte är intressant. Från 1970-talet har den inte betraktats som hot längre. Idag är det muslimska fundamentalister som är intressanta.
Nu när du utmanar Säpo, är du beredda att ta ditt straff?
– Jag hoppas att jag ska slippa straff.
Vet du vad du kan få för straff?
– Ingen aning. Jag har inte kollat upp det.

PORTRÄTT:
Namn: Torbjörn Tännsjö.

Yrke: Sedan 2002 professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, föreståndare för Stockholm Bioethics Centre, och sedan 2007 även affilierad professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet.

Aktuell: Med boken Medan revolutionen dröjde – hundra år med vänstern i Nacka (Karneval förlag) Håller seminarium tillsammans Håkan Blomqvist och Göran Palm på ABF i Stockholm, på lördag den 26 april.

Bor: Södermalm i Stockholm
Om framtiden: ”Jag är optimist, för jag tror på socialismen. Inte en gigantisk planekonomi, men ett gemensamt ägande.”

Kuriosa: Är klarinettist i Vänsterpartiets blåsorkester sedan starten 1976.