… Sören Wibe, mångårig EU-kritisk socialdemokrat, som nu hoppas av partiet.

Vad fick bägaren att rinna över?
– Det var Lavaldomen eller rättare sagt partiets reaktion på den. Eller, mer precist, den uteblivna och lama reaktionen på Lavaldomen.
– Löftena om bibehållen strejkrätt och kollektivavtal var helt avgörande för utgången av omröstningen 1994.
– I stället för att rätta till felen säger man att om vi ger EU lite mera makt ska det ordna sig. Det är hyckleri helt enkelt och jag kan inte ställa upp det.

Varför är det socialdemokratiska partiet så EU-vänligt?
– När väl en politiker ställt sin trovärdighet i pant för en viktig sak, kan man inte backa oavsett om man har rätt eller fel.

Men det är fler inom socialdemokraterna som börjar protestera mot EU nu. Är det inte fel läge att du hoppar av?
– Nej, tvärtom!
– Så länge jag finns kvar kan man vifta bort kritiken. Det är mycket bättre med nya ansikten och nya språkrör. Dessutom ror jag mitt avhopp satte sökarljuset på frågan.
– Partiledningen är väldigt osäker på hur det här ska klaras ut nu. Men stalltipset är fortfarande att man kommer att rösta igenom ratificeringen utan folkomröstning till hösten.
Varför har du stannat kvar så länge?
– Jag är ju socialdemokrat.
– Eller jag skulle snarare säga vänstermänniska, för jag tycker inte skillnaden är så stora mellan vänsterpartiet och socialdemokraterna då det gäller den allmänna synen på hur landet ska styras.

Vad har du nu i bakfickan? Kommer du stå på någon lista vid EU-valet 2009?
– Jag har inte bestämt mig för någonting så jag vet inte.
– Det enda jag vet om mig själv är att jag har svårt hålla fingrarna borta från politiken…