Under hela sin långa litterära bana har han levt upp till den klassiska ryska författarrollen som ”nationens samvete”.
Det har också gjort honom till en högst kontroversiell person.
Han blir publicerad under några år på 1960-talet, vinner medlemskap i författarförbundet, och kommer i åtnjutande av alla de privilegier som tillkom författare. En del anser att hans framgångar var en del i Chrusjtjovs maktkamp mot mer hårdföra partifraktioner.
Han hamnar snart i en allt mer oförsonligt kritisk hållning mot det sovjetiska systemet. Det kulminerar när han tilldelas Nobelpriset 1970, ett beslut som nog bara Svenska akademiens ledamöter ansåg inte var politiskt motiverat.
År 1973 kommer Gulag-arkipelagen ut i Paris. Manuskriptet hade redigerats på USA:s ambassad i Moskva, och än idag är det inte klart hur mycket som drogs ifrån och las till i den hanteringen. Solzjenitsyn hade personliga erfarenheter av Gulagsystemet, huvudsakligen av läger med mildare regim. Romanen bygger i hög grad på andra- och tredjehandsuppgifter, och mycket av de fakta Solzjenitsyn använder liksom hans omdömen har blivit ifrågasatta.
1974 utvisas Solzjenitsyn från Sovjet och hamnar i USA. Här utmärker han sig snart för sin militanta antikommunism, han stödjer bland annat Vietnamkriget, och för sin rabiata kritik av västs moraliska dekadens.
Han kontrasterar gärna västvärldens själlösa och kommersiella kultur och demokrati med den ryska kulturens moral, sprungen ur folkets naturliga ortodoxa religiositet. Solzjenitsyn blir slavofil, närmar sig panslavismen och tangerar antisemitiska tankegångar.
1994 återvänder han till Ryssland. Han är till en början starkt kritisk till utvecklingen i landet, det blir först under Putin som han anser att Ryssland börjar komma in på rätt spår. Han och den förre KGB-översten verkade ha kommit bra överens.
Solzjenitsyn var utan tvekan en betydande författare. En dag i Ivan Denisovitjs liv anser jag vara ett litet litterärt mästerverk, och en av de viktigaste böckerna i modern rysk/sovjetisk litteratur. Man imponeras också av hans mod och moraliska resning.
Det är däremot mycket svårare att acceptera hans reaktionära förkunnelse.
